People change, but love remains - Chapter 6
När hennes flyg hade åkt så åkte vi tillbaks till Stratford...igen.
-Mycket åka idag, sa Kenny och vi skrattade lite.
*****
-Gumman, jag och pappa åker till Bruce och Diane för att prata och kolla på hockey, sa mamma och jag nickade tveksamt.
-Vi kanske blir kvar där länge, sa fortsatte hon.
Sen så gick dom ut ur huset och låste och så var jag ensam i huset.
Ryan hade åkt hem till Chaz för att kolla på hockey.
Vad skulle man göra nu då?
__________________________________________________________________________________________________
Klockan var nu halv nio och jag hade döö tråkigt.
Jag låg i soffan med en filt över mig och kollade på Smallville, det var det eller hockey.
Jag vet jag är Canadensare men hockey är inte min favorit sport.
Helt plöstligt så plingade på dörren och jag ställde mig upp och gick ut i hallen.
Jag kollade i titthålet vem det var men någon höll för det och det finns bara en som gör det så jag öppnade dörren.
-Hej Justin, sa jag och han log mot mig.
-Hej, har du tråkigt?, frågade han och jag nickade.
-Tur att jag är din räddare i nöden då, sa han och blinkade med ögat.-Vill du komma in?
-Gärna.
-Såklart, mummlade han när han kom in i vardagsrummet.
-Vadå? Sa jag och han nickade mot tv.
-Såklart att du inte kollar på hockey.
-Jag känner mig som den ända canadensaren som inte kollar på matchen.
-Jag kollar inte, sa Justin.
-Varför inte
-Vill du inte att jag ska vara här?
Jag kan gå igen, sa han och började gå mot hallen.
-Nej, vänta!, sa jag och sprang ikapp honom och tog tag i hans arm.
Han vände sig om och log lurigt mot mig.
Han stog närma mig, läskigt nära.
Jag kollade in i han ögon och vart som hypnotiserad.
Hans leende blev plöstligt en allvarlig min och han kollade rakt in i mina ögon sen sneglade han på mina läppar.
Han böjde sig sakta fram och jag drog mig undad när jag insåg vad som höll på att hända.
Justin harklade sig och jag tog ett djupt andetag.
-Förlåt, mummlade han och jag log ett litet leende mot honom och efter det så blev det pinsam tystnad.
-Såå...,sa Justin när vi satt helt tysta i ett varsitt hörn i soffan.
-Snälla Ari säg något jag står inte ut med tystnaden, sa Justin och flyttade sig närmare mig.
-Vad ska jag säga?, frågade jag och han såg ut att tänka sen kollade han runt i rummet och hans ögon fastnade vid ett foto på mig, Ryan och Adien.
- Förlåt jag skulle aldrig släppa taget utav, dig du är det bästa som har hänt mig och jag älskar dig fortfarnade, utbrast han fast det sista var svagt och hans röst slutade höras efter det.
Jag hade haft en känsla av att han fortfarande gillade mig från första gången vi träffades igen, men när han nu sa det så blev jag ändå förvånad.
-Nu vi kollar på nån film .. hey kolla '' Let's Go With It '' ska börja om 10 minuter
då hinner jag göra dipp, popcorn ta ut chipsen & godiset då kan du ringa och beställa pizza och hämta dricka, sa jag för att försöka få oss båda på andra tankar.
-Pizza huh, pizzan är redan påväg, sa Justin och precis när han var klar med meningen så plingade det på dörren.
Justin öppnade dörren och lukten utav pizzan kom in jag älskar verkligen när det är så här mysigt.
Efter 5 minuter så var allting klart Justin hade hjälpt mig med godiset och det, jag släckte lampan och tände några ljus jag hade hämtat filtar och precis när allting var perfekt så började filmen.
Justin la sin arm runt mig när halv filmen hade gått och jag log bara mot honom innan vi fortsatte skratta åt allt roligt i filmen.
Justin's POV
Ariana hade somnat och det var reklam, filmen var inte slut, jag tog in den kalla pizzan i köken och när jag skulle sätta mig ner i soffan så snubblade jag och ramlade på ariana som sov.
Ariana vaknade till och hon kollade rakt in i mina ögon och vi lutade oss mot varandra och allt jag har att säga är... hennes läppar är fortfarande perfekta.
_________________________________________________________________________________________________
Oj, oj, oj! :O
Jag (Malin) skrev till mitten och Nancy skrev resten.
Hoppas ni gillar det! :)
You're still asm! Längtar tills nästa kapitel kommer ut :D
Postat av: Sandra