När vi gick ur hissen så kände jag Justins blickar i ryggen.
-Justin sluta kolla in min rumpa, sa jag och vände mig men ett leende.
Han tog upp händerna i försvar.
-Jag kan inte låta bli, sa han och blinkade med ena ögat.
Vi gick till bilen och Justin öppnade dörren åt mig.
När jag skulle gå in så slog han till mig på rumpan och jag vände mig om och slog till honom på armen innan jag hoppade in i bilen.
-Vart ska vi?, frågade jag och kollade nyfiket på honom.
-Jag säger inget, sa han och log med blicken fäst mot vägen.
-Justin tänk om det är paparazzis där?, sa jag oroligt.
-Ehh...låtsas som dom inte finns och om det blir för mycket hyseri som twittrar jag bara att du är min vän...för jag vill inte att du ska bli hatad, sa han och nu kollade han på mig.
Jag visste inte vad jag skulle svara på det så jag tröck på radion istället.
När vi va framme så kom en fin kille som jobbade där fram och erbjöd sig parkera bilen.
Jusitn lämmnade nycklarna till honom sen gick vi in.
-Bieber, sa han och kyparen visade oss vårat bord.
Det låg lite avsides från alla andra bord och det var några ljus på bordet.
Justin drog ut stolen åt mig och jag satte mig sen satte han sig mitt emot mig.
Vi beställde pasta bolognese.
-Bara du inte spiller på mig igen bara, sa jag och Justin rodnade.
-Aww!, sa jag och tog hans hand.
*****
När vi kom hem så var vi jätte trötta och jag böt om till mina sovkläder och sen borstade jag tänderna och tog bort mitt smink sen gick jag och la mig och jag somnade innan Justin hade kommit in i rummet.
Jag vaknade utav att något smällde till.
-Helvete, hörde jag en dom röst säga lågt.
-Justin, mummlade jag och sträkte på mig.
-Förlåt för att jag väckte dig, sa han och satte sig på kanten utav sängen.
-Det gör inget, sa jag och log.
Jag kollade upp mot klock uret och såg att klockan var halv nio.
-Jag ska till studion idag, följer du med?
Jag nickade.
Jag såg att han höll i en guldig kedja.
-Vad är det?, frågade jag och kollade nyfiket på det.
-Kommer du ihåg halsbandet jag gav dig förut, sa han och jag nickade.
Nog mindes jag det, jag hade lämnat det på byron hemma hos honom förut.
-Jag har alldit haft med mig det och jag undrade...vill du ha tillbaks det?, frågade han och jag nickade ivrigt.
Jag kommer ihåg hur länge han hade sparat till det.
Det stog 'Forever in my ♥'
Jag nickade och log sen vände jag på mig och lyfte upp han satte på mig halsbandet.
Jag ställde mig upp och gick in på badrummet för att kolla i spegeln hur det såg ut.
-Gillar du det?, frågade Justin.
-Nej...jag älskar det, sa jag och la mina händer runt hans hals.
-Det är perfekt, sa jag.
-Du är perfekt , sa han och smekte mig kind.
Jag rodnade och än en gång fick jag fjärilar i magen. -Sötnos, sa han sen kysste han mig.
Jag puttade ut honom ur badrummet sen för jag skulle duscha fast han ville inte gå ut.
När jag var klar så blåste jag håret och struntade i att platta det, jag fixade bara till luggen så att den fick mer fluff.
Jag tog på mig:
-Snygging, sa Justin när jag satte mig ner på sängen.
Jag lipade mot honom.
Han tog upp sin mobil och vill ta en bild på mig.
Jag var oseriös på alla bilder min tillslut så var jag seriös.
Han ställde in den som bakgrund.
-Vi ska väll ta och åka, sa han sen tog han min hand och drog upp mig ur sängen.
Jag tog på mig mina vita converse sen åkte vi till studion.
-Så detta är den omtalade Ariana, sa Justins manager som presenterat sig som Scooter och skrattade lite och jag med.
-Antar det.
-Hej trevligt att träffas, jag är Carin, sa en kvinna brevid honom om skakade min hand.
-Detsamma, sa jag och log.
-Justin nu kan sätta er ner och vänta, han kommer snart, sa Scooter och jag kollade förvirrat på Justin.
-Vem?, sa jag frågandes.
-Det får du seee, sa Justin och log retsamt mot mig.
Han satte sig i soffan och drog ner mig i hans knä.
5 Minuter senare så drog dörren upp och jag tappade hakan, där stog... ________________________________________________________________________________________________
När vi suttit och pratat ett tag så bestämde vi oss för att iallafall försöka gå ut och göra något idag utan att skapa för mycket hysteri.
Justin duchade och sen fixade håret och så.
När han var klar så satte vi på oss skorna.
-Mamma du kan gå ner så länge, sa Justin och Pattie nickade och gick ut.
Justin kysste mig passionerat och hårt.
Jag besvarade förvånat kyssen.
-Jag kommer inte på kyssa dig på flera timmar, inte vara nära dig, sa Justin och kollade ledset på mig.
-Vi klarar det nog, sa jag och log mot honom.
-Alltid den positiva, mummlade han.
-Någon måste jag vara det, sa jag och skrattade.
Vi gick ut ur lägenheten och Justin låste dörren sen åkte vi hissen ner och i hissen så kysste han mig flera gånger.
När vi kom ut på gatan så stog Pattie och Kenny där.
Jag gick med Pattie och Justin gick med Kenny.
Vi gick in i en galleria och paparazzisarna var omkring oss förutom inne i affärena för säkerhetsvakterna släppte inte in dom.
Jag och Pattie sprang runt på Forever21 och shoppade.
Jag köpte bland annat en tjocktröja.
-Självklart, hörde jag Justin mummla bakom mig och jag skrattade lite.
Jag betalade tröjan sen gick vi runt i massa affärer och Justin köpte kepor och skor...som om han inte hade tillräckligt utav det förut.
Efter en lång dag så kom vi in i lägenheten och jag sparkade av mig skorna och suckade.
Jag slängde mig i soffan och blundade.
Jag kände har det blev tungt på mig och jag uppnade så var Justin's ansikte framför mig.
-Jag har klarat mig en hel dag utan din närhet och jag kan inte förstå att jag klarade det, sa han och sen kysste han mig intensivt och jag flätade in mina fingrar i hans hår.
-Jag älskar dig, sa han och kollade rakt in i mina ögon.
Jag vart överaskad, visst han hade sagt det förut när vi var mindra men nu var det mer betydelsefullt och han ha det med en sån kännsla.
-Jag älskar dig också, sa jag och han sprack upp i ett leende.
Lite senare satt vi i soffan och kollade runt på Twitter.
Det var väldigt många som Twittrade om mig och vissa var jätte snälla men vissa var mindre snälla.
Justin såg plågad ut när han läste vissa och han kollade på mig som inte ens såg berörd ut.
-Bry dig inte om vad dom skriver dom är bara avundsjuka, sa han.
-Jag bryr mig inte vad dom säger för jag vet att inget utav det dom skriver är sant, sa jag.
-That's ma girl!, sa han och la armen om mig.
Vi gick in på OceanUp och på framsidan så var vi med.
Inte så överaskande men ändå lite...obekvämt.
Vi bestämde oss för att gå och lägga oss, innan hans stängde av datorn så skrev han på Twitter.
'Fun day with @studiomama @kannyhamilton and @arianabutler'
****
Jag vaknade av att jag fick ett sms från Selena.
*Hörde att du var i LA, fika? :)*
Jag knappade trött in ett svar
-Visst, vart? När?
*Du vet Starbuckset som ligger brevid lägenhets huset Justin bor i? Där halv ett :)*
-Okay, I'll be there
Skrev jag sen kollade jag på klockan som var halv tolv så jag jag började göra mig iordning.
Det var mulet ute så jag flätade håret och tog på mig en vit tröja med en svart kofta och ett par skor mid kil-klack.
Justin vaknade när jag skulle gå.
-Kom hem snart, sa han och log.
Jag skrattade sen gick jag ner till Starbucks där Selena stog.
-Heeeeej!, sa hon och kramade mig.
-Hej, sa jag och log.
Vi beställde en varsin chailatte och sen pratade vi om allt mellan himmel och jord.
Hon vart förvånad när jag berättade om Mitch.
När vi suttit där i en timme så plingade min mobil till och jag fick ett sms från Justin
*Kom hem, jag saknar dig! :'(*
Jag skrattade lite och knappade in
-Haha, du får klara dig utan mig en stund till.
-Justin?, frågade Selena och jag nickade.
-Vad tycker du om lägenheten?, frågade hon.
-Den är stor, sa jag och skrattade lite.
-Han har väntat två månader på att få lägenheten och han fick flytta in för två veckor sen så han har nästan precis flyttat in, sa hon.
-Jaha, sa jag förvånat.
*****
När jag kom innan för dörren två timmar senare efter att jag och Selena gått runt i massa affärer så kom Justin inspringande i hallen lyfte upp mig.
-Juustin släpp ner mig, sa jag och skrattade lite.
När han släppte ner mig så log hon stort mot mig.
-Har du saknat mig eller?, frågade jag.
-Naee, jag hade ju Teddy, sa han och syftade på Teddybjörnen jag hade gett honom för typ 4 år sedan.
-Har du kvar den?, sa jag.
-Såklart, sa han och blinkade med ögat.
-Aww! Jag tog av mig skorna sen gick vi gick in i sovrummet och jag satte mig i sängen och tog teddy.
Justin flyttade på datorn och la sig brevid mig med havudet lutandes mot handen.
-Justin du är läskig, sa jag när han hade kollat på mig ganska länge.
-Bu, sa han helt lungt.
-Du skrämmer honom!, sa jag och höll om Teddy.
-Han gör mig avundsjuk, sa han och spelade sur.
Jag la Teddy på nattduksbordet och la mig så jag hade mitt huvud lika som Justin.
Jag kollade på honom sen började jag skratta.
-Vad?!, sa han.
-Du är så töntig, sa jag.
-Men jag är din tönt eller hur?, sa han och jag nickade.
Jag pussade honom snabbt min munnen.
Han tog tag i min nacke och kysste mig passionerat.
Han la sin andra hans på min midja sen vände han sig om så jag låg ovan på honom.
Jag flätade in mina fingrar i hans hår och hans båda hander var på min midja.
Jag tänkte retas med honom så jag blåste honom lite lätt på nacken och hans tag om min midja vart lite starkare.
-Sluta plåga mig
-Okej, sa jag och tänkte sätta mig upp mig han drog ner mig igen.
-Neej, sa han och kramade mig hårt.
Jag la mitt huvud på hans bröstkorg och jag låg fortfarande på honom.
-Tänk så mycket som kan förändras på en månad, sa jag och han pillade med mitt hår.
-För en månad sen hatade jag dig och nu så älskar jag dig...igen, sa jag och kollade upp på honom.
-Gammal kärlek rostar aldrig, sa han och båda skrattade åt sitt ordval.
-Vi ska på middag klockan åtta och klockan är fyra nu, sa Justin och jag kollade förvånat på honom.
-Okej, sa jag sen började jag leta efter en klänning att ha på mig.
Jag vaknade utav att en dörr öppnades och sen stängdes, jag hörde nånting som slamrade sen öppnades dörren till sovrummet och jag öppnade ögonen och kollade dit.
-Ari, är du vaken?, hörde jag Justin viska.
-Ja, sa jag trött och han smög in i rummet och la sig i sängen.
Jag vände mig så jag låg mot honom.
-Jag har saknat dig, sa vi samtidigt och sen började vi skratta.
Han la sig närmare mig och sen gav han mig en kyss om var riktigt laddad och full av saknad.
Jag besvarade den och efter ett tag så var vi tvunga att avbryta den för att andas.
-Hur mycket är klockan?, frågade jag och han kollade på vägguret som inte jag hade sett.
-Klockan är åtta.
-Oj, sa jag när jag upptäckt att jag hade sovit i tre timmar.
-Förlåt för att jag var tvungen att jobba idag, jag försökte att flytta upp de men..., jag avbröt honom genom att kyssa honom.
-Det gör inget, sa jag och log.
-Jag har saknat det där leendet, och dina läppar, sa Justin och drog fingret på mina läppar.
Jag öppnade munnen och högg mot hans finger fast han drog bort det snabbt.
-Hey!, sa han och sen började han kittla mig och jag började skratta och försökte att ta mig ur hans grepp.
-Sluuta!, tjöt jag och han skrattade också.
-Okej då, om du ger mig en kyss, sa han och putade med munnen.
Jag kysste honom snabbt innan jag tog mig ur hans grepp och sprang ut ur rummet.
Han kom ifatt mig och tog tag i min midja.
-Jag var inte färdig än, sa han och sen kollade han intensivt in i mina ögon och la händerna på mina kinder sen kysste han mig mjukt och jag fick tusen fjärilar i magen och det kändes som jag flög på små lätta moln.
Han la sin panna mot min och sen stog vi bara där och kollade in i varandras ögon.
-Vad sägs som film kväll och thai mat?, frågade han och jag log.
-Super, sa jag.
Han gick fram till telefonen och ringde thaimat stället och dom skulle komma hit med maten om 20 minuter.
-Jag väljer film, sa Justin och jag himmlade med ögonen för jag visste vad han skulle ta...skräck.
Han kom tillbaks med en film som hette Shark Night jag hade sett trailern och den verkade vara grymmt läskig.
-Skämtar du?
Han bara log mot mig.
När maten kommit och vi satt redo i soffan där det var alldeles mörkt och bara ljus lös upp rummet.
Justin satte igång filmen och vi började äta.
Justin åt upp före mig och satt konsentrerad på filmen och när jag ätit upp så lutade jag mig bakåt i soffan.
Efter ett tag började det läskiga hända och jag hoppade till varje gång hajen kom upp från igenstans.
-Är du rädd?, frågade han och jag nickade stelt.
-Aww baby, sa han och drog mig ner i hans famn.
När filmen var slut så kollade vi på Mean Girls efter som Justin tyckte synd om mig för att jag var så rädd.
När den var slut så var klockan närmare tolv och både jag och Justin var trötta.
Vi borstade tänderna och sen gick vi och la oss och somnade tätt intill varandra.
*
Jag vaknade tidigare än Justin så jag gick upp och duschade och tog på mig kläder fixade håret och så innan jag gick in i köket och gjorde frukost.
Min mobil ringde och jag svarade snabbt.
-Hallå?
*Jag det är Pattie, Justin svarar inte så jag antar att han sover, jag undrade bara ifall jag kunde komma upp en stund?*
-Självklart!, sa jag och log.
Tio minuter efter samtalet så ringde det på dörren och jag öppnade.
-Heeej, sa jag och kramade Pattie.
-Hej gumman hur är det?, frågade hon.
Han har alltid varit som en extra mamma för mig.
-Jätte bra, sa jag och log.
-Hur gick resan hit?
-Det är lite läskigt när man är på väg upp och ner men annars gick det bra.
-Tur att det var bra väder annars är det mindre roligt att flyga, sa hon och log.
Jag gjorde iordning kaffe åt henne och sen åt jag mina mackor och min mjölk.
-Justin har varit hur dryg som helst den här veckan, sa hon.
-Det är nog jag som är skyldig till det, sa jag och hon skrattade lite.
-Jag är jätte glad att ni är tillsammans igen, han gillar dig verkligen, på ett mer moget sätt än förut när ni var unga.
Det var det Jeremy också sa unefär tänkte jag.
-Han är gladare nu...jag vet att han aldrig kom över dig för han sa det till mig, sa hon och jag rodnade och kollade ner i marken.
-Jag vart inte glad på honom när han berättade hur han hade gjort slut med dig och det syntes att han ångrade sig men han sa att han visste att det inte skulle funka för att han skulle nästan aldrig ha tid att flyga till Stratford och han liksom tröstade sig med Caitlin men dom bestämde sig för att bara vara vänner, sa hon och jag kollade förvånat på henne.
-Jag trodde han hatade mig, att han hade tröttna på mig och hittat något bättre, sa jag och hon kollade ledset på mig.
-Tro mig han kommer aldrig hitta någon bättre än dig, sa hon och jag log generat igen.
-Tror inte jag heller, sa en röst och vi vände huvudet mot dörröppningen till köket där Justin stog i basketshorts.
Hans ögon var ledsna och han hade förmodligen hört vad vi sagt.
Han gick fram och kramade sin mamma och sen pussade han mig snabbt på munnen innan han började ta fram mackor.
Jag kollade på honom medans han gjorde mackorna och jag visste att jag hade fallit platt fall för honom - igen.
Vi gick till lek parken och satte oss på en varsin gunga och bara pratade.
-Såg du hur Mitch kollade på dig och Justin när vi var vid stranden?, frågade Laura och jag kollade oförstående på henne.
-Asso det var som om han var avundsjuk eller något...Ari, han gillar dig, sa hon.
-Ifall han gör det så har tågit redan åkt, sa jag och det vart tyst ett tag innan både jag och Laura började skratta åt mitt ordval.
Vi började prata om andra saker men jag kunde inte sluta tänka på ifall Mitch verkligen gillar mig.
Jag kanske måste prata med henne, jag känner ju honom bra.
-Jorden anropar Ariana, sa Laura och jag kollade mot henne.
-Vad är det?, frågade hon.
-Jag måste prata med Mitch.
Jag smsade Ryan och frågade vart dom va.
*Vid fotbolls planen*
fick jag till svar.
Vi började gå dit och när vi kom dit så var dom i full gång med en match.
-Heyy töntar, sa jag och vi satte oss på en utav bänkarna.
-Ska ni säga, sa Ryan och jag lipade mot honom.
Jag kollade mot Mitch's håll och han såg lite nedstämmd ut.
-Mitch kan jag få prata med dig, sa jag och kollade allvarligt på honom.
Han nickade kort och vi gick iväg till ett ställe så inga andra ser en.
Det var tyst ett tag innan jag sa
-Okej...jag ska försöka säga det här kort, gillar du mig Mitch?, sa jag och kollade på honom.
Han kollade ner i marken och det var pinsamt tyst.
Han kollade upp snabbt sen flög han på mig...och kysste mig.
Jag puttade snabbt bort honom.
-VAFAN HÅLLER DU PÅ MED?! DU VET ATT JAG INTE ÄR SINGEL LÄNGRE!, skrek jag och han kollade på mig som om han skämdes.
Jag sprang därifrån och mina tårar började rinna, jag sprang hem och slängde mig i sängen.
Hur skulle jag säga detta til Justin?
Jag smsade honom och frågade om han var vaken.
Efter 10 minuter ringde han mig.
-Hej, sa jag och försökte balansera upp rösten.
-Babe vad har hänt?, frågade han oroligt.
-Det är Mitch, sa jag.
-Vad är det med han?
-Han...han kysste mig, sa jag och började gråta igen.
-Han gjorde vad?, frågade Justin och jag kunde höra att han var riktigt arg och han andades snabbt.
-Kysste mig.
-Den jäveln ska fan dö, mummlade Justin ursinnit.
-Justin du vet att våld inte löser något och om jag känner min bror rätt så kommer han ge en stor utskällning till Mitch, sa jag och det hördes att Justin lugnade ner sig.
-Okej, sa han.
-Hur mycket är klockan i ATL?
-Halv ett på natten
-Förlåt!
-Allt för dig, sa han och jag rodnade.
-Men du ska få sova nu, hejdå, saknar dig.
-saknar dig också, sa han sen la vi på.
En och en halv vecka senare.
Vi har nu landat i Los Angeles.
Tack för att ni flög med Canadian Air, sa en röst i högtalaren och jag började gå ut ur flygplanet med alla andra resenärer.
Hur gick det för Mitch?...det blåa runt hans öga som Laura fixade till har börjat försvinna lite och han kommer nog aldrig glömma hur arg Ryan var.
När jag som in i flyghallen så visste jag inte vem jag skulle leta efter.
-Ariana?, sa en man som var lång och stor.
-Det är jag, sa jag och log förvirrat.
-Jag är Justins livvakt Kenny, tyvärr så kunde inte Justin komma och hämta dig för han jobbar nu men jag skulle skjutsa hem dig till hans lägenhet, sa han och jag nickade.
-Jag visste inte att han hade en lägenhet här.
-Jag tror han nämde det, sa han och skrattade lite.
Kenny sjutsade mig till ett område med höga hus.
-Här är det, sa Kenny och åkte ner i ett parkeringshus.
Justin bodde på 15de våningen och tack och lov fanns det hiss.
-Här är nyckeln som jag skulle ge dig, han sa också att om du är trött så kan du gå och lägga dig i sovrummet, sa Kenny och jag log tacksamt mot honom.
-Trevligt att träffa dig, sa han och skakade min hand.
-Detsamma, sa jag sen gick han ut ur lägenheten.
Jag var ganska trött så jag letade på sovrummet.
När jag hittade det så öppnade jag dörren.
Rummet var vitt men en stor säng i mitten med svarta påslakan som var fint bäddade.
Justin brukade nästan aldrig bädde, var det bara för att jag skulle komma, haha.
Ovanför sängen så stog det 'Dream' i stora svarta bokstäver.
På ett utav nattduksborden så stog det ett A och på det stog det Ariana över hela och massa hjärtan.
Jag skrattade lite innan jag ställde ner bokstaven igen och la mig i sängen.
Sängen var mjuk och skön och jag somnade snabbt i den.
Detta kapittel är det sämsta jag någonsin skrivit!
Men jag visste verkligen inte va dsom skulle hända mer under som där 2 veckorna och det är ju bättre att jag hoppar över det då än att jag kommer skriva när jag hittar på något...och det kan ju bli när om typ två veckor.
-Du vet, han har pratat om dig hela veckan, när ni var tillsammans förut så var ni unga och jag vet att han var kär i dig men han var ung men nu...det är liksom, han kollar på dig som om du var en diamant som han är rädd att han ska tappa.
Man såg smärtan i era ögon när han åkt, sa Jeremy på väg hem och jag kollade storögt på honom.
-wow, ehum...jag gillar honom väldigt mycket...mer än förut, men jag antar att det som han gjorde förut kommer alltid att finnas kvar men han har visat han han ångrar sig och han är bara underbar, sa jag, jag skämdes inte för att prata om Justin inför hans pappa.
Jag har kännt Jeremy hur länge som helst.
När jag kom hem så gick jag direkt och la mig.
Det kändes som jag bara hade sovit i fem minuter innan min telefon ringde.
Jag kollade snabbt på min vägg klockan och såg att klockan var fem på morgonen.
-Hallå, svarade jag trött.
-Förlåt sweetheart, hörde jag Justin säga.
-Nej men det är lung, sa jag och hostade till lite för att få rösten att låta piggare.
-Jag skulle bara säga att jag har kommit fram till ATL nu och att jag saknar dig så att jag håller på att dö, sa han och jag log lite.
-Jag saknar dig också, sa jag.
-Fast du kommer om två veckor! Och vi kan ju prata genom skype och mobil, sa han.
-Ja, sa jag och gäspade lite.
-Förlåt baby, du ska få sova klockan måste vara fyra-fem där, sa han.
-Det är okej, sa jag.
-Men jag ska iväg nu, puss, sa Justin.
-Puss, sa jag sen la vi på och jag somnade med mobilen i handen.
Tre Dagar Senare.
Vi var på väg från Ottawa efter en folbolls match.
Både pappa, jag och Ryan var låga efter förlusten.
-Det viktigaste är att ni gjorde er bästa, sa pappa och försökte muntra upp oss.
På kvällen så pratade jag med Justin som alla andra dagar.
Men dan efter så var inte mamma eller pappa hemma och Ryan var ute som vanligt.
Jag åt frukost och gjorde mig iordning och efter det så gick jag till Laura.
Vi satte oss framför datorn och hade tråkigt.
Jag loggade in på Twitter och skrev 'Chillin' with Laura'
5 Minuter senare så ringde Justin Laura på skype.
Jag gömde mig, sa att jag inte syntes.
-Heyy bieber, sa hon.
-Vart är Ari?, frågade Justin snabbt.
-Åhh! Jag saknar dig också, sa Laura och gav honom en blick.
Då började jag skratta och satte mig brevid Laura.
-Baaby!!, sa han lyckligt och jag skrattade.
-Åh nej, det är nu ni kommer börja gulla med varandra igen, sa Laura och jag skrattade igen och Justin skrattade också.
Efter en lång konversation om vilket godis som var godast (normala va?!) så avslutade vi samtalet.
Jag loggade in på min twitter och skrev
'Just had an intresting conversation with @justinbieber and @fyeahlaura on skype...wich candy is the best...intresting...'
-Jag älskar din profil bild, sa Laura och jag började skratta åt minnet när vi tagit den igår.
(Vet att det inte ser ut som Anastasia Kassar men det är verkligen
jättesvårt att hitta bilder på henne men jag hoppas det går bra
ändå!)
Jag hade gått till frisören igår för att jag tyckte mitt hår var för långt.
Jag gång att Justin hade twittrat tillbaks.
'@ArianaButler yeah it was intresting lol :P'
Jag fick ett sms av honom där det stog
*Grr, gillar din profil bild baby*
Jag skickade tillbaks: Grr? Haha du är rolig du...vad tycker du om min nya frisyr?
Jag fick snabbt ett svar *Jätte fin ;)*
Ibland va Justin romantisk och jätte gullig och ibland var han en typisk tonårs kille..., eller hur man nu ska kalla det.
-Vi drar ut istället, sa jag sen stängde vi av datorn och gick ut.
Vi vände oss snabbt och kollade mot vattnet där Ryan knuffade ner Laura i vattnet och hon skrek igen.
Jag skrattade och Justin instämmde sen tog han min hand och vi gick och satte oss.
*****
-Och den sista smoresen är min, sa Justin och tog den utan att bry sig om att jag också ville ha den.
Han tog en tugga av den och sen kollade han på mig med ett hån leende och jag spelade sur.Jag kollade åt ett annat håll och sen ner i backen och började rita i sanden med min pinne jag hade i handen.
Han la armen om mig.
-Jag skojade bara baby, viskade han i mitt öra och jag rös.
-Jag med, sa jag och fnittrade lite.
Han gav mig halva och jag åt upp den snabbt.
Jag huttrade till för att det var lite kyligt, även fast det var sommar så blev det ändå lite kallt, ända gågnen jag lyssnade på geometri lektionen så fick jag reda på att det blir kallt om kvällarna och svin kallt på vintrarna för att Canada ligger ganska nära Antarktis och vindarna blåser hit åt och bla, bla, bla.
Justin gav mig hans tröja som han hade tagit med sig förut.
-Fryser inte du?, frågade jag.
-Nej, jag tog med den för din skull, du fryser ju jämt, sa han och log lite mot mig.
Jag drog huvtröjan över huvudet, den var lite försor åt mig men jätte mysig.
Jag upptäckte att det var fotbolls lagets tjock tröjor fast det stog BIEBER med stora bokstäver på armen och längst ner på tröjan på ryggen.
-Hur mycket är klockan?, frågade jag och Justin kollade ner på sin mobil.
-Halv tolv, sa han och jag nickade.
-När åker du imorgon, sa jag lägre och han kollade länge på mig.
-Tio på kvällen, sa han och jag vart iallafall på lite bättre hummör.
-Du sover hos mig inatt, sa Justin och jag log.
-Visst, sa jag och log.
Det var ju liksom inte första gången jag sov över hos honom.
*****
Justin låste upp dörren i huset som alla lamporna var släckta förutom den lilla lampan i hallen.
Jag hörde tassande på golvet och sam kom in i hallen.
Jag satte mig på huk och hälsade på honom.
Sen tog jag av mig skorna och smög tyst efter Justin uppför trappen.
Vi gick in på hans rum om fortfarande var lika litet.
Han tog fram en stor t-shirt till mig sen smög jag iväg till badrummet och bytte om.
Det knackade på badrumms dörren och jag öppnade.
Justin stog där utan för.
-Du kanske behöver en tandborste, sa han och log mot mig.
-Möjligt vis, sa jag.
När vi hade borstat tänderna så gick vi in på hans rum och Justin stängde till dörren som öppnades lika snabbt och Sam hoppade upp i sängen och la sig brevid mig.
-Sammy hoppa ner, sa Justin men han verkade inte lyssna.
-Neeee, låt honom ligga här det är mysigt, sa jag.
-Nu är det jag som ska stå för det mysiga, sa Justin sen lyfte han upp Sam och släppte ner honom på golvet sen la han sig i den lilla sängen och log mot mig.
-Sweet dreams my love, sa han sen kysste han mig och jag la mitt huvud på hans bröstkorg, han la armarna om mig och sen somnade jag snabbt.
*****
-Vakna!, skrek Justin och jag öppnade ögonen och kollade trött på honom.
-Varför är du så svår att väcka?, frågade han med ett leende.
Jag ryckte trött på axlarna.
Han satte sig på kanten av sängen.
-Du har fotbollsmatch om en timme, sa han snabbt sen kysste han mig.
-Va?!, sa jag och puttade bort honom.
-Jag skulle ha satt klockan på ringning, sa Justin och kollade nervöst på mig.
Jag flög upp ur sängen och tog snabbt på mig mina kläder utan att bry mig om att Justin var där.
Han stog och bet sig i läppen och jag himmlade med ögonen sen slog jag honom på armen.
Han log mot mig sen la han armen runt min midja och kysste mig.
Jag avslutade den för jag hade ganska bråttom.
När jag var klar så sprang jag ner för trappen och satte på mig mina skor.
-Ses snart, sa Justin och kramade mig sen kysste mig snabbt sen gick jag ut genom dörren och sprang hem.
JUSTINS POV
Jag gick in i köket där mormor och morfar satt.
-Hon hade bråttom, sa mormor.
-Hon skulle ha forbolls match och vi vaknade lite sent kanske, sa jag och log lite.
-Jaha, oj, missade hon matchen?
-Nej, den börjar om en timme men dom åker ju dit före och värmer upp.
När 40 minuter hade gått så åkte jag iväg till fotbollsplanen.
Ari höll på att värma upp.
När hon gjort det så fick hon syn på mig och sprang fram till mig.
-Önska mig lycka till, sa hon och log mot mig.
Hon var så vacker.
-Jag önskar dig mer än lycka till, sa jag och pussade henne snabbt på munnen.
När matchen var slut och Stratford vunnit!, så åkte jag och Ari hem till henne så att hon kunde duscha och byta om.
Jag spelade xbox med Ryan.
Efter ett tag så sa Ryan
-Dude...lovar att du inte kommer lämna henne igen, och kollade allvarligt på mig.
-Jag lovar, jag har känslor för henne, och det är inte lite, jag har aldrig kännt så här, sa jag och det såg ut som Ryan höll på att börja skratta.
-OMG! Du har aldrig låtit så fjantig i hela ditt liv tror jag, sa han och gapskrattade.
-JUUSTIIN!, hörde jag Ari skrika och bara för att Ryan skulle börja skratta mer så skuttade jag iväg till Ari's rum.
-Var det min kära, sa jag med fakead röst.
-Ehhm, Hej Romeo, sa hon och skrattade lite.
-Hej min vackra Julia, sa jag och drog henne närmare mig.
Hon rodnade och kollade ner i marken.
-Jag har en överaskning till dig, sa jag och hon kollade upp igen.
Jag drog upp flygbiljetten ur fickan och gav till henne.
-L.A?!, sa Ari och lät blicken gå melan mig och biljetterna.
-Du kommer och hälsar på mig om2 veckor va?, frågade jag och hon log stort.
-Självklart, tack, tack, tack, tack!!, sa hon och kramade mig hårt.
****
Arianas POV
Tiden gick snabbt...för snabbt, nu stog vi här på Londons flygplats och han skulle snart gå på hans privat plan.
Jeremy var men och skulle säga hejdå.
Han kramade om sin son.
-Vi ses snart min son, sa han och det syntes att det var jobbigt för honom med.
När dom sagt hejdå så kollade Justin på mig med ledsna ögon.
Han kramade mig hårt.
-Jag kommer sakna dig, mummlade han med ansiktet ner tryckt i mitt hår.
-Men vi ses snart, sa jag och försökte tänka positivt.
-Jag ringer när jag är i ATL, sa han och kollade in i mina ögon.
Jag nickade lite.
Han kysste mig passionerat och verkade inte bry sig ett dugg om att Jeremy stog och kollade på.
-Ses snart, sa han till oss innan han gick på planet.
Vi gick tillbaks till bilen och satte oss och kollade på när planet flög iväg.
Saknaden vart större då och det kändes som ett hål i mig.
'Skärp dig Ari du klarar två veckor'
Men jag kunde inte undgå att tänka på ifall han skulle lämna mig igen...
-ARIIIIIIII!!!!, hörde jag en ljus lite röst säga och jag såg Jazmyn komma springandes mot mig.
-Hej sunshine, sa jag och bärde upp henne och hon kramade mig hårt och sen var kramkalaset igång.
*******
-Det var jätte roligt att träffa dig igen!, det var så länge sen, sa Diane och log ett varmt leende mot mig.
-Detsamma, men vi ses någon dag, sa jag sen gick jag och Justin ut genom dörren.
Han hade insisterat på att sjutsa hem mig även fast det var 10 minuter härifrån till mig.
-Vi ses imorn sweetheart, sa Justin och log mot mig.
-Det är skolavslutning imorn och sen på kvällen så ska vi i "gänget" grilla på stranden, sa jag och log mot honom.
-Får jag komma till stranden då?, frågade han och jag gav honom en blick som betydde något i stil med *Är du dum elr ngt*
-Duhh! Du är ju en i gänget, sa jag och han log mot mig.
-Bra, för jag kan inte vara utan dig, sa han och jag log generat.
-Det är du nog så illa tvungen efter som du åker på sö...han jag bara säga innan hans varma läpper mötte mina och jag vart helt varm i kroppen.
-Prata inte om det nu, sa han efter kyssen och log mot mig men leendet nådde inte ögonen.
******
-Vakna annars får du ingen skuts!!!, hörde jag en röst ropa långt bort och sen blev det lite kyligare.
Jag satte mig trött upp i sängen och kisade mot ljuset.
-Hur mycket är klockan?, frågade jag och min röst lät mer som kraxande.
-09.00 du har en timma på dig att fixa till dig, sa Justin och jag kollade på honom innan jag sprang in på badrummet och duschade i blixtfart.
Jag drog handduken hårt om mig och smög in på mitt rum.
På sängen låg vita underkläder, min klänning och jeans jacka samt mina vita klackar som jag skulle ha på mig.
Jag tog sakerna och gick in på badrummet och bytte om sen blåste jag håret och lockade det lite lätt sen sminkade jag mig, men inte för mycket.
Smycket fick bli en liten armbandsklocka och två ringar.
Jag tog läppglanss sen var jag klar, jag sneglade på klockan och såg att den var kvart i 9.
-Ari, du får ta och skynda dig, sa Justin medans han slog upp dörren in till mitt rum.
Han stannade i dörr öppningen och kollade på mig men munnen halft öppen.
-wow, sa han och utan att släppa mig med blicken så gick han fram till mig och kyste mig passionerat.
Vi vart avbrutna av att någon harklade sig och jag såg at det var Ryan.
-Så ni är tillsammans igen?, frågade Ryan och kollade på oss.
Jag kollade på Justi och han kollade på mig.
Jag visste inte vad jag skulle svara...vi har knappast pratat om det.
Justin la sin arm runt mig och log mot Ryan och Ry lös upp i ett leende.
-Grattis!, sa han över lyckligt.
-Varför så glad?, frågade jag och han log.
-Jag vann just 50 dollar, sa Ryan och jag himmlade med ögonen.
-Vi måste åka ni om vi ska hämta upp dom andra, sa Justin och sen gick vi ner till bilen och hämtade upp alla.
Det var nu jag började känna mig nervös.
Jag ska nämligen sjunga inför hela skolan, ingen vet om det, inte ens mina föräldrar.
-Lyckost er!, sa Lauro och syftade på Ryan, Mitch och Nolan som går ut sista året i High School medans vi ska börja sista året.
-Jag tror dig inte!, sa Chaz irriterat och kollade på Ryan som ville ha sina pengar.
Just då kom vi fram till skolan och Justin parkerade bilen.
Han tog fram en kepa och solglasögon och drog upp luvan på sin hoodie.
-Nej för ingen kommer märka att det är du, mummlade jag och skrattade åt mig.
Alla hade gått ur bilen och jag insåg att jag måste skynda på.
Jag pussade Justin snabbt på munnen innan jag hoppade ut ur bilen.
-Vi ses sen, sa jag innan jag slog igen dörren och när jag vände mig om så gjorde Ryan sin vinnar dans och Chaz såg hur sur ut som helst.
-Tro mig jag är glad för er skull men jag trodde aldrig att ni skulle bli ihop igen, sa Chaz och Ryan skrattade.
-Jag känner min syster bra, sa han sen började vi gå med snabba steg till skolans ingång och när jag klev in i skolan så blev nervositeten större...tänk om något skulle gå fel?!
Jag pussade Justin snabbt på munnen innan jag hoppade ut ur bilen.
-Vi ses sen, sa jag innan jag slog igen dörren och när jag vände mig om så gjorde Ryan sin vinnar dans och Chaz såg hur sur ut som helst.
-Tro mig jag är glad för er skull men jag trodde aldrig att ni skulle bli ihop igen, sa Chaz och Ryan skrattade.
-Jag känner min syster bra, sa han sen började vi gå med snabba steg till skolans ingång och när jag klev in i skolan så blev nervositeten större...tänk om något skulle gå fel?!
Efter ett långt tal av rektorn så hade alla slutat lyssna och tack och lov så var det snart slut.
-Och nu ska en otrolig talangfull flicka spela och sjunga en låt som hon skivit själv.
-Säkert Marissa, sa Ryan.
Marissa har alltid varit den duktiga eleven, hon spelar tvärföljt och sjunger...opera.
-En stor applåd för Ariana Butler, sa Rektorn och jag kände blickarna i ryggen när jag gick fram till den lilla trappan som ledde upp till scenen.
Jag satte mig på pallen och rektorn gav mig min gitarr som hade stått i hörnet.
Jag tog ett djupt andetag och började jag spela.
(Tänk er akustisk)
Perhaps you didn't notice me I'm invisible I can't be seen Baby, I'm just not like everyone. I fade a little more each day, nothing to get nothing to say Its hard to feel when all you feel is numb.
I keep looking at you Keep looking right through me like I'm invisible. Who do I have to be before you notice me? I must be invisible. I am invisible.
Nothings real and nothing matters Fell apart the pieces scattered I could disappear without a trace. I'm all around but can't get in, I'm on the outside looking in, Like the way I'll blow you all away.
I keep looking at you Keep looking right through me like I'm invisible. Who do I have to be before you notice me? I must be invisible. I am invisible.
You make me glad and I believe you didn't see the sunlight. So I find the miserable who's gonna hit me with a cry.
I am invisible. I am I am I am. I am invisible. I am I am I am.
I keep looking at you Keep looking looking right through like I'm invisible Who do I have to be before you notice me? I must be invisible. I am invisible.
Jag kollade ut i publiken och alla satt och gapade men klappa händerna samtidigt.
Jag letade efter Justin och jag hittade honom längst ner i hörnet han log stort och gjorde ett hjärta mot mig.
Jag stog gitarren och gick och satte mig igen.
-Herregud, sa Chaz chockat.
Igen hade någonsin hört mig sjunga förut.
*****
(Tänk er den frisyren inte det mörka håret)
Laura cycklade till stranden och jag satt på paket hållaren.
När vi kom fram så var alla där förutom Justin.
Chaz och Ryan hade tänkt en eld.
Jag stog och kollade på vattnet som vågade sig lite och solnedgången speglade sig i vattnet.
-Visst är det vacker?, frågade en bekant röst som tidigt som han kramade om mig bakifrån och pussade mig på kinden.
-Väldigt, sa jag och log med blicken fortfarande på vattnet.
-Fast du är vackrare, sa han låg och jag rodnade.
-Eller inte, sa jag och han tog tag i min hand och snurrade runt mig.
-För mig är du vakrast på jorden, sa han och kollade rakt in i mina ögon.
Han gav mig en röd ros och jag log mot honom.
-Du var jätte bra idag! Jag är världens stoltaste pojkvän, sa han och jag stannade upp.
-Så det är vad vi är?, frågade jag och han fick ett oroligt ansikts uttryck sen släppte han mig.
-Uhhm...asso om du bara vill att vi bara ska vara...ehh...vänner...sååå, mer han han inte säga innan jag kysste honom hårt.
-Jag skojade ju bara, sa jag och skrattade lite.
Jag kollade upp på honom.
-Du är nästan lika röd som rosen, pinsamt läge va?, frågade jag och han gav mig en blick som betydde typ "Skämta inte".
När han var på väg att kyssa mig igen så vart vi avbrutna av ett gällt skrik...
-All smärta jag har orsakat dig äter upp mig innifrån, men tanken på att du är här med mig igen och jag kan verkligen visa att jag ångrar mig så mycket så att jag skulle kunna offra mig själv gör mig så jävla glad, sa han och kramade om mig hårt.
Jag satte mig upp och kollde upp på hans gyylenbruna ögon och vart helt hyptnotiserad.
Han stirrade mig rakt i ögonen och jag slog till honom löst på kinden, han kollade på mig förvånad innan han fick ett lurigt leende på läpperna och jag satte mig upp och sprang runt bland blommorna med Justin efter mig.
Det kändes som förut igen...och det kändes underbart ♥
Så klupmig som jag är så snubblar jag över mina egna fötter och ramlar ner i gräset.
Fort var jag uppe på fötter igen och skulle precis börja spinga iväg när två armar tar tag runt min midja och håller fast mig.
-Var der där nödvändigt? frågade han.
-Din min var priceless, skrattade jag.
Han började kittla mig och jag skrek/skrattade.
-Sluta!, Sluta!, SLUUTAA!, skrattade jag hysteriskt.
Han slutade och jag passade på att vända mig så jag stog mitt emot honom.
Han hade fortfarande armarna runt min midja.
Jag kollade upp mot hans ansikte och såg att han kollade på mig.
Han drog bort en hårslinga ut mitt ansikte och satte den bakom mitt öra.
-Vous êtes si belle (Du är så vacker), viskade han och jag log generat mot honom medans fjärilarna flög runt i magen på mig.
Han kollade en lång stund på mig, hans mobil ringde och han kollade bort mot filten sen suckade han och gick dit för att svara.
-Hallå?
-Måste jag?
-Men åhh!
-Jaja, jag kommer snart!, med den suriga tonen la han på och kollade på mig.
Jag gick fram till filten och kollade frågandes på honom.
-Jag måste hem, sa han och lät nedstämd.
-Jag stannar här, sa jag och han kollade upp.
-Ari det är långt in till stan och du kan inte gå, sa han och kollade allvarligt på mig.
-Jag ser ige problem med att gå, sa jag och log lite mot honom.
Efter ett tag så hade han gått med på att jag skulle stanna men han var noga med att säga att han verkligen inte ville att jag skulle vara här ensam.
Justin's POV
(Lyssna medans ni läser)
Jag satte mig i bilen och direkt när jag startade bilen så blev jag irriterad på mig själv.
Varför kan jag inte bara kyssa henne någon gång?!
Det är bara att varje gång jag får chansen så blir jag helt mållös och jag blir helt borta i hennes ögon.
Ughh! Jag låter som en tönt jag vet!
Men jag antar att jag är det.
Jag är upp över öronen kär i henne.
Men jag vet inte hur hon känner för mig.
Allt är bara så jävla rörigt.
Men en sak vet jag, jag kommer aldrig släppa henne igen.
Jag suckade högt och satte på på radion.
På radion spelades I Should Have Kissed You med Chris Brown.
-Du måste skämta, muttrade jag för mig själv.
Var det ett sammanträffande? Ödet?
Now why did'nt I, Give you my two cents, A million reasons why I should have, And it makes no sense, So here I am, By myself again, Stopping for green lights, and Now I know, I wanna be more than friends,
Jag hade kommit bra långt då jag bestämde mig.
Jag vände bilen och när jag var framme så hörde jag hennes ljuvliga röst.
Jag ställde mig vid dungen och kollade på henne där hon satt och spelade på gitarren och sjöng.
Jag gick långsamt fram till henne och hon kollade chockat upp när jag trapade på en gren som gick av med ett brakande ljud.
Hon lös upp i ett leende men kollade lite oförstående på mig.
-Glömde du något? frågade hon och la ifrån sig gitarren.
-Ja, det här, sa jag sen gick jag fram till henne och drog upp henne på fötter och la mina händer på hennes kinder och kysste hennes mjuka läppar.
Hon besvarade kyssen mjukt och slog sina armar runt min hals.
Jag rös av välbehag och han började le så vi var tvungna att avbryta kyssen.
-Jag har väntat hur länge som helst på det där, sa jag anfått och hon log lyckligt mot mig sen kysste hon mig snabbt igen.
-Ska vi plocka ihop det här och sen åka hem till mig? Mormor har gjort pasta bolognese, sa jag med ett leende.
-Jaa! Vad roligt att träffa din familj igen, sa hon med ett bländande leende och jag blev nästan knäsvag.
*****
Arianas POV
Jag klev ut ur bilen och kollade på det stora tegelhuset framför mig där jag hade spenderat mycket tid.
Justin slöt upp vid min sida och tog min hand.
När vi kom innan för dörren så hör jag Diane ropa
-Justin maten är kall!, jag skrattade lite och han himmlade med ögonen.
-Dom vet inte att du är med, sa han sen tog han min hand.
När vi kom nära köket så släppte han min hand.
-Vänta här, viskade han sin blinkade han med ögat och försvann in i köket.
-Jag har en överaskning till er!, hörde jag Justin säga och jag log för mig själv.
-Den kan du visa sen, ät nu, hörde jag Pattie säga och jag började skratta lite.
Justin kom tillbaks och tog min hand.
-Överaskning, sa Justin när han kom in med mig i köket och jag mötte 4 chockade men glada ögon.
-Det är helt otroligt! Det har inte förändrats ett dugg sen jag var här sisst, sa jag och började skutta runt på ängen, om var vår äng.
Det var ingen som visste om den här ängen för den låg ganska långt bort fran stratford.
Vi brukade åka hit i bland, sista gången jag var här var dan innan han flyttade, men jag ville helst inte tänka på det.
Jag satte mig i mitten av ängen där det jämt brukade vara vanligt gräs fast runt om var det lila fina blommor.
-Det är lika vackert, sa Justin som kom med en korg och en filt samt en gitarr.
När Justin skulle bre ut filten så bredde han ut den på mig.
-Meh.
-Vadå du låg ju ivägen, sen log han det där okyldiga leendet
Han la ut filten igen sen la han sig på den.
Jag la mig brevid honom, jag bara låg och kollade upp på den blåa himmlen och alla fåglar som flög runt.
Jag kollade på Justin som låg där och blundade.
Jag tog en blomma och drog den över hans ansikte och han gjorde en rolig min.
Jag började skratta och han log mot mig sen la han sig närmare mig.
-I måndags så lovade du mig en sak, kommer du ihåg vad det va?, sa Justin lågt och log snett mot mig.
Sen satte han sig upp och gav mig hans gitarr.
Jag satte mig sakta upp och kollade osäker på honom.
Han la sig ner igen och blundade.
Jag tänkte en stund på vilken låt jag skulle ta sen valde jag låten jag hade gjort ever han lämnade mig.
Jag drog fingrarna över strängarna sen började jag spela.
The hope is fading from my lips When I kiss you with goodbye Now when you let go of our last embrace Please don't look me in the eye Secret's out, that I just might care about you You broke me, you're leaving There's nothing I can do
I'll find a way to close the door I want to say so much more but I found you once, you're lost again Two thousand miles took what could have been
I don't want to Won't let myself I have to realize This might be This could be This is goodbye This is goodbye
The smile fate was wearing, slowly die Minutes turn to months Silence of the phone just mocks my cry When I see that you've moved on Secret's out that I did care about you You broke me, you left me There was nothing I could do
I'll find a way to close the door I want to say so much more but I found you once, you're lost again Two thousand miles took what could have been
I don't want to Won't let myself I have to realize This might be This could be This is goodbye
Do I ever cross your mind? Cause you're on mine all the time I can believe how unfair life is sometimes
Find a way to close the door And be okay with nothing more but Found you once, you're lost again Two thousand miles took what could have been
I don't want to Won't let myself I have to realize This might be This could be This is goodbye This is goodbye
The hope is fading from my lips
När jag tagit dom sista ackorden, så kollade jag mot Justin som fortfarande blundade men tårar ran ner för hans kinder.
Jag la undad gitarren och drog bort tårarna från hans kinder.
Han öppnade ögonen och kollade plågat på mig innan and la sina armar runt mig och drog ner mig så jag låg med huvudet på hans bröstkorg.
-All smärta jag har orsakat dig äter upp mig innifrån, men tanken på att du är här med mig igen och jag kan verkligen visa att jag ångrar mig så mycket så att jag skulle kunna offra mig själv gör mig så jävla glad, sa han och kramade om mig hårt.
Jag satte mig upp och kollde upp på hans gyylenbruna ögon och vart helt hyptnotiserad.
Han stirrade mig rakt i ögonen och jag slog till honom löst på kinden, han kollade på mig förvånad innan han fick ett lurigt leende på läpperna och jag satte mig upp och sprang runt bland blommorna med Justin efter mig.
Det kändes som förut igen...och det kändes underbart ♥
Efter 5 minuter så var allting klart Justin hade hjälpt mig med godiset och det, jag släckte lampan och tände några ljus jag hade hämtat filtar och precis när allting var perfekt så började filmen. Justin la sin arm runt mig när halv filmen hade gått och jag log bara mot honom innan vi fortsatte skratta åt allt roligt i filmen.
Justin's POV Ariana hade somnat och det var reklam, filmen var inte slut, jag tog in den kalla pizzan i köken och när jag skulle sätta mig ner i soffan så snubblade jag och ramlade på ariana som sov. Ariana vaknade till och hon kollade rakt in i mina ögon och vi lutade oss mot varandra och allt jag har att säga är...hennes läppar är fortfarande perfekta.
Audrina (Arianas bästa vän) heter inte Audrina längre utan Laura! :)
Hon drog sig snabbt bak och kollade förvånat på mig.
-Varför drog du dig bak?, frågade jag och hon vägrade möta min blick.
-Jag trodde att du fortfarande gillade mig med, sa jag sen.
Efter en lång tystnad så sa hon
-Jag är bara rädd.
-Rädd för vad?
-Rädd för att du ska krossa mitt hjärta igen och bara sticka härifrån för att sedan hitta någon annan.
-Ariana kolla på mig.
Men hon vägrade fortfarande möta min blick.
-Kolla på mig, sa jag igen och hon vände sitt huvud mot mig och kollade på mig, efter som jag fortfarande nästan låg på henne så drog satte jag mig upp och drog upp henne samtidigt.
-Ari, jag kommer aldrig mer göra det misstaget, jag vet inte vad jag höll på med då...och jag måste erkänna att jag var också deprimerad i flera månader efter åt, men jag ångrar verkligen att jag gjorde slut med dig, sa jag.
Ariana's POV
Jag vart tårögd över vad han sa och han var också tårögd.
Han tog min hand och la den så att jag kunde känna hans hjärtslag.
-Det slår för dig.
Jag vart så rörd så jag flög på honom och kramade honom.
Han skrattade åt mig samtidigt som han strök mig på ryggen.
Tre dager senare
Dess tre dagar har varit specciella.
Justin skulle åka hem på söndag och idag var det Torsdag.
Vi hade kommit närmare varandra igen...fast vi hade inte kyssts sen sist.
En dag hade vi kollat på gamla bilder på oss och haft det jätte roligt.
*RIIIING!*
Och med det hemska ljudet så slutade skol dagen.
-Glöm inte att matte läxan tills imorgon!, ropade Mrs. Newton utan att någon lyssnade på henne utan trängde sig ut ur dörren istället.
Jag la in mina saker i skåpet och tog med läxan och packade ner den i väskan.
-Så...vad ska du och Justin göra idag då?, frågade Laura som hade slutit upp vid min sida.
-Jag vet inte han sa att han hade en överaskning åt mig idag, sa jag och log mot henne.
-Jag är så glaad att ni är tillsammans igen, sa hon och log mot mig.
När man ser Lauro utan att känna henne så skulle man säker tro att hon är världens kaxigaste person pga. hennes halv lila hår men hon är världens gladaste person.
-Vi är inte tillsammans...än, mummlade jag.
-Än ja.
Vi gick ut ur den stora porten ut jag kände den varma solen slå emot mitt ansikte och jag var tvungen att kisa för att se något.
-Jag tror någon väntar på dig, sa Laura och pekade mot parkeringen där en svart range rover stog.
Folk som gick förbi den kollade stor ögt på den, för vem skulle ha en sån bil i lilla Stratford.
Jag log stort.
-Ring mig ikväll och berätta allt!, sa Laura och jag nickade.
-Självklart, sa jag sen så sa vi hejdå och jag gick mot bilen.
Justin öppnade dörren och gick ut och log mot mig.
Jag snabbade på stegen för att ingen skulle upptäcka honom.
Även fast dom flesta kände honom väl här så fanns det ändå fans som hade flyttat hit för att få en chans att se honom, idiotiskt tycker jag.
Jag hoppade in i bilen och han med.
-Är du galen?
-Vadå?, han såg oförstående på mig.
-Det finns fans som går på skolan, sa jag och han skrattade lite.
-Men det gick ju bra, sa han och jag humlade med ögonen.
-Vart ska vi?
-Överaskning, sa han med fakead mystisk röst.
-Meh! Det är inte något vi ska göra i stan va?, frågade jag och han skakade på huvudet-
-Bra, sa jag.
Jag kände verkligen inte för att hamna överallt på internet och i sjuttioelva tidningar bara tills imorgon.
Efter ett tag så körde vi in på en grus väg och då visste jag vart vi skulle
Jag låg i soffan med en filt över mig och kollade på Smallville, det var det eller hockey.
Jag vet jag är Canadensare men hockey är inte min favorit sport.
Helt plöstligt så plingade på dörren och jag ställde mig upp och gick ut i hallen.
Jag kollade i titthålet vem det var men någon höll för det och det finns bara en som gör det så jag öppnade dörren.
-Hej Justin, sa jag och han log mot mig.
-Hej, har du tråkigt?, frågade han och jag nickade.
-Tur att jag är din räddare i nöden då, sa han och blinkade med ögat. -Vill du komma in? -Gärna. -Såklart, mummlade han när han kom in i vardagsrummet. -Vadå? Sa jag och han nickade mot tv. -Såklart att du inte kollar på hockey. -Jag känner mig som den ända canadensaren som inte kollar på matchen. -Jag kollar inte, sa Justin. -Varför inte -Vill du inte att jag ska vara här? Jag kan gå igen, sa han och började gå mot hallen. -Nej, vänta!, sa jag och sprang ikapp honom och tog tag i hans arm. Han vände sig om och log lurigt mot mig. Han stog närma mig, läskigt nära. Jag kollade in i han ögon och vart som hypnotiserad. Hans leende blev plöstligt en allvarlig min och han kollade rakt in i mina ögon sen sneglade han på mina läppar. Han böjde sig sakta fram och jag drog mig undad när jag insåg vad som höll på att hända. Justin harklade sig och jag tog ett djupt andetag. -Förlåt, mummlade han och jag log ett litet leende mot honom och efter det så blev det pinsam tystnad. -Såå...,sa Justin när vi satt helt tysta i ett varsitt hörn i soffan. -Snälla Ari säg något jag står inte ut med tystnaden, sa Justin och flyttade sig närmare mig. -Vad ska jag säga?, frågade jag och han såg ut att tänka sen kollade han runt i rummet och hans ögon fastnade vid ett foto på mig, Ryan och Adien.
Jag kunde skymta ledsen heten i Justins ögon och jag satte mig upp och flyttade mig ännu närmare honom.
Jag la mitt huvud på hans axel kollade mot fotot på soffbordet brevid soffan. Jag kände tågot blött träffa min kind och jag trodde jag grät men det gjde jag inte.
Jag kollade upp på Justins ansikte ner för kinderna rann det små tårar och han blundade hårt för att försöke hålla dom inne.
Jag drog min hand över hans rygg och han tog armarna runt om mig och burrade ner sitt ansikte i mitt hår. Jag kunde höra han snyfta och tillslut så började jag också gråta. - Förlåt jag skulle aldrig släppa taget utav, dig du är det bästa som har hänt mig och jag älskar dig fortfarnade, utbrast han fast det sista var svagt och hans röst slutade höras efter det. Jag hade haft en känsla av att han fortfarande gillade mig från första gången vi träffades igen, men när han nu sa det så blev jag ändå förvånad.
Men vem försöker jag lura, mig själv...från denna stund så visste jag att jag aldrig slutade gilla Justin.
Jag försökte bara lura mig själv till det...Mitch är ingenting jämfört men Justin
-Justin..., sa jag men jag avbröt mig.
Han kollade på mig förvirrat men jag skakade bara på huvdet -Nu vi kollar på nån film .. hey kolla '' Let's Go With It '' ska börja om 10 minuter då hinner jag göra dipp, popcorn ta ut chipsen & godiset då kan du ringa och beställa pizza och hämta dricka, sa jag för att försöka få oss båda på andra tankar. -Pizza huh, pizzan är redan påväg, sa Justin och precis när han var klar med meningen så plingade det på dörren.
-Timing, sa jag och skrattade lite.
Justin öppnade dörren och lukten utav pizzan kom in jag älskar verkligen när det är så här mysigt.
Efter 5 minuter så var allting klart Justin hade hjälpt mig med godiset och det, jag släckte lampan och tände några ljus jag hade hämtat filtar och precis när allting var perfekt så började filmen. Justin la sin arm runt mig när halv filmen hade gått och jag log bara mot honom innan vi fortsatte skratta åt allt roligt i filmen.
Justin's POV Ariana hade somnat och det var reklam, filmen var inte slut, jag tog in den kalla pizzan i köken och när jag skulle sätta mig ner i soffan så snubblade jag och ramlade på ariana som sov. Ariana vaknade till och hon kollade rakt in i mina ögon och vi lutade oss mot varandra och allt jag har att säga är... hennes läppar är fortfarande perfekta.
sincerely Palestine, Iraq, Pakistan, Afghanistan, Somalia, Tjejtien, Yemen and Libyen
israelisk pojke & en palestinsk pojke. israelisk pojke : min pappa sa till mig att man inte ska snacka med er ni är äckliga kräk palestinsk pojke : min pappa sa inget till mig för din familj mördade honom
folk blir ledsna om en person blir mördad i usa, men dom bryr sig inte när det är 1000tals människor dör i middle east pågrund gutav amerika & israel helt sjukt det har gått åratals och dom bombar fortfarande gaza folket ni / dom borde skämmas över sig sjävla för allting handlar inte om att amerika är bäst och att amerika e ett land som inte skadar folk.
ursäkta men nu har man skrivit utav sig och hoppas att jag har hjälpt folk att bry sig och se hur det faktiskt är
VILLE BARA OBSERVERA OM ATT DET VAR NANCY SOM SKREV DETTA!
-Okej på tre, sa jag och kollade på Ryan medans alla stog bakom oss och kollade på det spännande som snart skulle hända.
-Ett, viskade jag sen mumade jag två och tre sen vickade vi hinken med iskallt vatten över Justin och på en sekund så gick han från att se så fridfull ut till att skrika rakt ut.
-Fyyfaan, skrek han och hoppade upp och ner.
Jag gav Ryan en snabb blick sen var vi båda på väg ut genom mitt rum.
-Jag ska nog få tag på er!, skrek Justin och jag hörde han springa efter.
Vi sprang ner för trappen och Ryan sprang och låste in sig på toa.
-Ryan din lilla råtta släpp in mig också annars kommer jag bli köttfäääääää..., sa jag bara säga innan jag såg Justin var påväg mot mig.
Jag sprang runt och sen sprang jag ner i källaren och gömde mig bakom ett par uppstaplade kartonger.
Jag hörde att han var inne och leta men sen blev det tyst och dörren till källaren slogs igen.
Jag kollade runt sen gick jag fram från bakom kartongerna.
-Haha, Han är så lätt lurad, sa jag och skrattade.
-Verklige? hörde jag en röst säga och där stog Justin.
-Oh shit!, sa jag sen började jag springa upp för källar trappen igen.
-Justin döda mig inte, skrek jag.
-Mohahaha! sa han och log mot mig.
Han kom ikapp mig och bärde upp mig så jag hängde på hans axel.
-Justin släpp mig!, skrek jag men han verkade verkligen inte tänka på att mig släppa mig.
Justin hade ett svart linne och ett par svarta basketshorts men han hade såklart häng.
-Justin om du inte släpper ner mig så gör jag kalsongryck på dig, väste jag och han släppte snabbt ner mig.
-Jag fattar inte ens att jag låter dig vinna, mummlade han och jag lipade mot honom.
Han petade mig i sidan och började skratta för att det kittlades.
-Sluuta, sa jag och han log mot mig.
Justin's perspektiv (En dag senare)
Jag kunde inte sluta tänka på Ariana, det är som om alla känslor har kommit tillbaks.
Jag vill bara kyssa henne men jag vet att jag inte kan, jag vet ju liksom inte hur hon känner.
Jag satt i bilen påväg till Ryan och Ariana samt Selena för att vi ska åka till Toronto.
Jag fick ett sms från Selena igår där hon frågade hur jag kände för Ariana.
Och jag sa som det var och svaret var helt oväntat.
*Aww, vad gulligt!! :D* hade hon svarat.
Jag är jätte glad att hon inte är avundsjuk och så men som sagt våra känslor förvarandra hade runnit ut i sanden för länge sen.
Kenny som körde bilen åkte upp på trottoaren vid deras hus och tutade några gånger.
Ut kom alla som skulle med mina ögon fastnade för den blonda skönheten som kom gåendes mot bilen.
När dom hade sätt sig i bilen så åkte vi.
-Är ni taggade för att åka till Toronto?, frågade jag och jag hörde ett JAA! från baksätet.
Jag satte på radion och vi alla började rappa till Look at me now.
****
Vi klev ur bilen och direkt när vi klev ur bilen så sa Ryan
-Jag är törstig, sa han.
-Det är alltid något, mummlade Ari och jag log mot henne.
Hon besvarade mitt leende och vart helt varm i kroppen.
-Jag är också törstig, sa Selena och dom gick iväg mot en affär.
-Vi kommer snart, sa Ryan.
Jag och Ari satte oss på en bänk.
-Så, sjunger du och spelar piano fortfarande?, frågade jag och hon log sitt vackra leende och nickade.
-Du måste sjunga för mig någon gång, sa jag och hin himlade med ögonen.
-Aldrig, sa hon.
-Never say never, sa jag och han skrattade sitt underbara skratt.
-Tycker du att jag ska färga mitt hår?, frågade Ariana.
-Vilken färg?, frågade jag.
-Grön, sa hon och jag gapade.
-Är du seriös? jag vart verkligen förvånad.
-Ditt pucko! Nej typ mellan-blondt, sa hon och jag pustade ut.
-Jag vet inte, jag gillar ditt hår nu, sa jag och tog en hår slinga och fingrade med.
-Men du får göra som du vill, du kommer vara vacker ändå, sa jag men ångrade mig snabbt.
Jag kände värmen komma upp i kinderna och jag kollade bort från hennes håll.
-Va? sa hon och jag kunder höra leendet i hennes röst.
-Nej inget, mummlade jag och hon skrattade lite.
-Tack antar jag, sa hon sen blev det helt tyst.
Pinsam tystnad.
Jag kollade runt och såg Kenny sitta på en bänk längre bort.
Jag kollade åt det andra hållet och såg Ryan och Selena komma ut från affären med dricka i händerna.
Jag ställde mig upp sen tog jag tag i Ari's hand och drog upp henne också.
Sen släppte jag snabbt hennes hand för att jag på något sätt blev så otroligt nervös.
-Nu går vi och shoppar, sa Selena och Ariana log stort.
-Jaaa!, sa hon och sen började dom gå med snabba stag emot gallerian.
Ariana stannade plöstligt och vände sig om.
-Kommer ni sen eller?, sa hon och jag nickade.
-Spring iväg ni, sa jag och dom fortsatte gå.
Kenny gick brevid mig och på andra sidan gick Ryan
-Ry, sa jag och han kollade på mig.
-Jag tror jag börja gilla Ari igen, sa jag och han glodde på mig.
Han och länge och kollade ner i backen innan han sa
-Jag ger dig en chaqns till om du krossar hennes hjärta så...jag vet att du är min bästa vän, men seriöst jag kommer inte bli glad då, sa han och kollade sammanbitet på mig.
-Dude, tat' lungt jag vet inte ens ifall hon gillar mig tillbaks, sa jag fast jag sa det sissta tystare.
-Jag vet faktiskt inte heller...men, gammal kärlek rostar aldrig, sa han.
-Är du 75 eller?, frågade jag och han skrattade.
Vi gick förbi en gränd och jag kollade dit och jag såg en mörk skugga.
-Var det bara jag som typ såg någon i gränden?, sa jag och Kenny kollade dit sen kollade han tillbaks på mig och log.
-Det är ingen där, sa han fast hans blick sa något annat.
Jag ryckte på axlarna och fortsatte gå och dom följde med.
Helt plöstligt så dras jag bakåt och jag skrek för att jag vart så rädd.
Ett ljuvligt skratt hördes bakom mig och jag vände mig om för att möta en ängels ögon.
-Din lilla...,sa jag och la armen runt hennes axlar och drog henne emot mig och rufsede till hennes hår.
-Neeej, sa hon sen drog hon sig ur mitt grepp och drog i håret så det skulle komma på plats igen.
-Ska du färga ditt hår idag?, frågade Selena som kom fram helt plöstligt.
-Vart kom du ifrån?, frågade jag chockat och hon log.
-Hon lånade min osynlighets mantel, sa Ari.
-Är du fortfarande galen i Harry Potter?, frågade jag och hon log mot mig.
-Hur kan man inte gilla Harry Potter, svarade hon.
**********
-Vad ska vi göra nu?, frågade jag.
-Jag är pank så jag kan inte göra nå mer, sa Ari och Ryan höll med.
Jag fick en idé.
-Okej, om ni går till bilen så går ska jag bara kolla på en sak, sa jag och dom började gå till bilen medans jag och Kenny gick in på gallerian igen.
Tidigare idag så hade Ariana sett en sak som hon vill ha men den var för dyr så jag hade tänkt att överaska henne ;)
När jag hade köpte grejen så gick vi tillbaks till bilen och åkte tillbaks till Stratford.
Ariana's POV
När vi kom till Stratford så hade Selena fått ett samtal om att hon måste tillbaks till LA och nu stog vi här på London's flygplats och skulle säga hejdå.
-Du måste komma ner och hälsa på någon gång, sa hon och jag nickade!
-Självklart, sa jag och log mot henne.
Sen sa hon hejdå till Kenny, Ryan och sen Justin.
Jag hörde hur hon viskade
-Prata med henne, till Justin och han nickade.
När hennes flyg hade åkt så åkte vi tillbaks till Stratford...igen.
-Mycket åka idag, sa Kenny och vi skrattade lite.
*****
-Gumman, jag och pappa åker till Bruce och Diane för att prata och kolla på hockey, sa mamma och jag nickade tveksamt.
-Vi kanske blir kvar där länge, sa fortsatte hon.
Sen så gick dom ut ur huset och låste och så var jag ensam i huset.
Ryan hade åkt hem till Chaz för att kolla på hockey.
Vad skulle man göra nu då? ________________________________________________________________________________________________
Detta kapitel vad sämst! Sorry för att ni behövde läsa detta chapter :(
Jag vet att det är jätte dålig uppdate men fokuserar väldigt mycket på skolan nu för vi har typ 7 läxor per vecka på min jävla piss skola! och snart har vi massa prov och så.
Sen så mår jag väldigt dåligt just nu av vissa orsaker det är saker som händer i skolan och det där vad ska man säga...kaos hemma, jag har så jävla mycket att tänka på så jag kommer knappt på något att skriva på novellen.
Det känns som att jag sviker er och det får mig att må sämre och förlåt men jag ska verkligen försöka skriva mer.
-Vafan har hänt?, frågade Ari och kollade panikslaget på mig.
-Motorn är sönder, sa jag och kollade runt.
-Ring Ryan, sa jag och hon tog upp mobilen.
-Fan...det finns ingen täckning, sa hon.
Jag kollade på mig mobil och jag hade inte heller täckning.
-Varför åkte vi ens den här vägen...din jävla idiot du vet att det är hur långt som hälst till närmaste civilisation och nu är jag fast här med dig, skrek hon sen hoppade hon in i bilen.
Jag stängde ner huven och gick in i blen igen.
-Vad hände med dig och Selena igentligen...hon sa något om oss i telefonen, sa hon efter en lång tystnad.
Jag tog ett djupt andetag sen sa jag
-Jag och Selena har väll bråkat ganska mycket på sista tiden och nu så sa hon att hon ville att vi skulle reda ut saker och så så man kan väll säga att vi gjorde slut...men vi är fortfarande vänner, sa jag och Ariana kollade länge på mig.
-Ojj... sa hon.
-Snälla Ari snälla, kan vi börja om...bli vänner igen? frågade jag och hon vände huvudet mot fönstret.
Jag vägrade släppa blicken från henne och efter tio minuter så vände hon huvudet mot mig och log svagt.
-Är det där ett ja?, frågade jag hopp fullt.
Hon nickade lite och jag log stort.
-Tack! Tack Tack!, sa jag och sträckte mig för att krama henne.
-Haha, ta det lungt Biebz, sa hon och jag kollade på henne.
-Du sa Biebz...som förut, sa jag och hon log.
-Så vad ska vi göra nu då?, frågade hon efter att vi hade pratat ett tag.
-Vi får väll vänta tills någon bil kommer...om det kommer någon bil, sa jag tyst.
-Men klockan är nio, sa hon och kollade oroligt på mig.
-Ta det lungt, sa jag.
-Men det åker aldrig bilar här, sa hon.
-Shh, Never Say Never, sa jag och log lite.
-Justin det där hjälper verkligen inte nu.
Arianas POV
Flera timmar hade gått och för att vara Juni så var det riktigt kallt och det spöregnade.
Jag och Justin satt i baksätet och jag hade en filt över mig som Justin hade i bilen.
Helt plöstligt så lös himmlen upp i ett sken som försvann lika snabbt och utbyttes av ett högt muller...det kändes som hela marken under bilen skakade.
Justin som nästan hade somnat hoppade till och det gjorde jag med.
Justin kollade mot mig och log lite.
-Fortfarande lika rädd?, frågade han och jag nickade lite halvt.
Han kramade om mig och tröck mig emot honom.
Jag la mitt huvud mot hans bröstkorg och jag kunde känna hans värma och höra hans hjärta slå.
Det var så fridfullt och...mysigt.
Nej Ari du får inte tänka så!
-Du är jätte kall, sa han lågt och drog sina varma händer på mina armar.
Tillslut så somnade jag till ljudet hav hans regelbundna hjärtslag.
-Hur mycket är klockan, hörde jag en röst säga svagt.
-Kvart i fem, svarade en annan röst.
Sen kändes det som att jag flög?!
Jag öppnade sakta ögonen och såg att det var ganska ljust ute.
-Vart är jag?, frågade jag och kollade upp mot Justin som bärde mig i sin famn.
-Du är snart hemma nu, sa han lungt och log lite mot mig.
Jag nickade svagt och stängde ögonen igen sen hörde jag en dörr öppnas och sen någon som gick i trappor och sen kände jag att jag landade på något mjukt sen somnade jag igen.
När jag vaknade så sken solen in igenom fönstret och jag kollade runt i mitt rum.
(Det där är inte hela rummet)
I soffan ängst ner i hörnet brevid fönstret så låg Justin och såg så fridfull ut.
Han hade en filt över sig och sov tungt, jag log lite.
Jag såg att jag hade kläderna på mig sen igår så jag gick upp och valde nya kläder och tog med mig in på badrummet och duschade snabbt.
När jag var klar och hade tagit på mig kläderna så gick jag ner i köket där mamma, pappa, ryan, förvånande Selena?
-Selena? Skulle inte du hem?, frågade jag förvånat.
-Ryan ringde till mig och frågade vart ni var och jag vart så jäkla rädd så jag åkte inte, sa hon och jag log tacksamt och kramade henne.
-Så hur hittade ni oss?, frågade jag och väntade på att någon skulle svara.
-Vi hade letat i 5 timmar och vi hade inte letat där...det är ju knappast en väg man tänker på, sa Jeremy och log lite.
-Nae, sa jag sen började jag göra iording varm cocklad och mackor åt mig och Justin efter som han hade varit så snäll mot mig.
-Klarar du att bära det där själv? frågade mamma.
-Såklart jag gör jag har ju superkrafter, sa jag sen försökte jag balansera upp allt för trappen medans jag hörde skratt ifrån köket.
När jag kom upp på mitt rum så ställde jag mackorna och muggarna i bok hyllan sen satte jag mig på kanten av soffan.
-Justin vakna, sa jag lågt och skakade på honom.
-Mhmmm, mammalde han.
-Justin vakna, sa jag och han vände på sig.
Han öppnade sakta ögonen.
-Jag har gjort frukost, sa jag sen gick jag och hämtade chockladen och mackorna.
-Tack, sa han med sin hesa röst och jag kunde inte låta bli att tycka den var extremt sexig.
Jag log lite sen gav jag honom muggen och mackan.
-När sommnade du? frågade jag efter att vi hade ätit klart.
-Fem kanske, sa han och röck på axlarna.
Jag kollade snabbt på klockan och klockan var kvart över tre på dagen.
-Well, man kan ju säga att vi har sovit bort dagen.
-Jag ångrar inte att jag tog den gamla vägen...för annars skulle vi inte sitta och prata nu, sa han och la armen på mina axlar.
-Sant, sa jag och log lite.
-Men gör dig iordning nu, sa jag sen tog jag muggarna och gick ner för trappen igen.
Jag ställde undan sakerna och sen gick jag in i vardagsrummet där alla hade förflyttat sig till.
Ingen plats fanns åt mig.
Selena sa at mig att sätta mig på golvet framför soffan hon satt i.
När jag satte mig där så började hon hålla på med mitt hår.
-Jag älskar ditt hår! sa hon.
-Jag hatar det...jag vill inte ha blondt hår det börjar bli tråkigt, jag har ju liskom alltid haft det, sa jag.
-Du kan färga det mörkare typ mella blondt!, sa Selena.
-Jaa, snälla mamma kan vi göra det imorn? frågade jag och mamma kollade länge på mig.
-Visst varför inte, sa hon sen log hon mot mig.
-YAAAY! sa jag och alla skrattade åt mig.
-Hur länge stannar du Sel? frågade jag.
-Tills ni kastar ut mig, sa hon.
-Vadå ska du 'bo' här i vårt hus? frågade jag.
-Ja, Sharon och Martin, sa att jag fick det.
-High five!, sa jag sen sträckte jag bak handen och han slog till den.
-Gumman du och Ryan har inge skola imorn efter som vi förstår att ni vill hinna träffa Justin och Selena, sa mamma och jag gapade.
-OMG! Ni är bäst!, sa jag och log stort.
-Vart är Justin? frågade Ryan helt plöstligt.
-Han somnade säker om eller något, sa jag.
Ryan nickade och sen fick jag världens idé och jag och Ryan kollade på varandra samtidigt och ställde oss upp och sprang ner i källaren.
