Good News!

-Jaa! En övergiven väg med inga hus i närheten är så jätte spännande...föresten så är denna längre och jag har bråttom, sa jag ironiskt.

Han log lite.

-Varför har du så bråttom till flygplatsen?, frågade han.

Jag skakade på huvudet och vände huvudet mot fönster rutan.

Helt plöstligt så small bilen till och den stannade mitt på vägen.

-Justin vad hände?, sa jag och han hoppade snabbt ur bilen och jag med.

Han uppnade huven och ur kom massa rök...

_______________________________________________________________________________________

Justin's POV

-Vafan har hänt?, frågade Ari och kollade panikslaget på mig.

-Motorn är sönder, sa jag och kollade runt.

-Ring Ryan, sa jag och hon tog upp mobilen.

-Fan...det finns ingen täckning, sa hon.

Jag kollade på mig mobil och jag hade inte heller täckning.

-Varför åkte vi ens den här vägen...din jävla idiot du vet att det är hur långt som hälst till närmaste civilisation och nu är jag fast här med dig, skrek hon sen hoppade hon in i bilen.

Jag stängde ner huven och gick in i blen igen.

-Vad hände med dig och Selena igentligen...hon sa något om oss i telefonen, sa hon efter en lång tystnad.

Jag tog ett djupt andetag sen sa jag

-Jag och Selena har väll bråkat ganska mycket på sista tiden och nu så sa hon att hon ville att vi skulle reda ut saker och så så man kan väll säga att vi gjorde slut...men vi är fortfarande vänner, sa jag och Ariana kollade länge på mig.

-Ojj... sa hon.

-Snälla Ari snälla, kan vi börja om...bli vänner igen? frågade jag och hon vände huvudet mot fönstret.

Jag vägrade släppa blicken från henne och efter tio minuter så vände hon huvudet mot mig och log svagt.

-Är det där ett ja?, frågade jag hopp fullt.

Hon nickade lite och jag log stort.

-Tack! Tack Tack!, sa jag och sträckte mig för att krama henne.

-Haha, ta det lungt Biebz, sa hon och jag kollade på henne.

-Du sa Biebz...som förut, sa jag och hon log.

-Så vad ska vi göra nu då?, frågade hon efter att vi hade pratat ett tag.

-Vi får väll vänta tills någon bil kommer...om det kommer någon bil, sa jag tyst.

-Men klockan är nio, sa hon och kollade oroligt på mig.

-Ta det lungt, sa jag.

-Men det åker aldrig bilar här, sa hon.

-Shh, Never Say Never, sa jag och log lite.

-Justin det där hjälper verkligen inte nu.

Arianas POV

Flera timmar hade gått och för att vara Juni så var det riktigt kallt och det spöregnade.

Jag och Justin satt i baksätet och jag hade en filt över mig som Justin hade i bilen.

Helt plöstligt så lös himmlen upp i ett sken som försvann lika snabbt och utbyttes av ett högt muller...det kändes som hela marken under bilen skakade.

Justin som nästan hade somnat hoppade till och det gjorde jag med.

Justin kollade mot mig och log lite.

-Fortfarande lika rädd?, frågade han och jag nickade lite halvt.

Han kramade om mig och tröck mig emot honom.

Jag la mitt huvud mot hans bröstkorg och jag kunde känna hans värma och höra hans hjärta slå.

Det var så fridfullt och...mysigt.

Nej Ari du får inte tänka så!

-Du är jätte kall, sa han lågt och drog sina varma händer på mina armar.

Tillslut så somnade jag till ljudet hav hans regelbundna hjärtslag.

 

-Hur mycket är klockan, hörde jag en röst säga svagt.

-Kvart i fem, svarade en annan röst.

Sen kändes det som att jag flög?!

Jag öppnade sakta ögonen och såg att det var ganska ljust ute.

-Vart är jag?, frågade jag och kollade upp mot Justin som bärde mig i sin famn.

-Du är snart hemma nu, sa han lungt och log lite mot mig.

Jag nickade svagt och stängde ögonen igen sen hörde jag en dörr öppnas och sen någon som gick i trappor och sen kände jag att jag landade på något mjukt sen somnade jag igen.

När jag vaknade så sken solen in igenom fönstret och jag kollade runt i mitt rum.

(Det där är inte hela rummet)

I soffan ängst ner i hörnet brevid fönstret så låg Justin och såg så fridfull ut.

Han hade en filt över sig och sov tungt, jag log lite.

Jag såg att jag hade kläderna på mig sen igår så jag gick upp och valde nya kläder och tog med mig in på badrummet och duschade snabbt.

När jag var klar och hade tagit på mig kläderna så gick jag ner i köket där mamma, pappa, ryan, förvånande Selena?

-Selena? Skulle inte du hem?, frågade jag förvånat.

-Ryan ringde till mig och frågade vart ni var och jag vart så jäkla rädd så jag åkte inte, sa hon och jag log tacksamt och kramade henne.

-Så hur hittade ni oss?, frågade jag och väntade på att någon skulle svara.

-Vi hade letat i 5 timmar och vi hade inte letat där...det är ju knappast en väg man tänker på, sa Jeremy och log lite.

-Nae, sa jag sen började jag göra iording varm cocklad och mackor åt mig och Justin efter som han hade varit så snäll mot mig.

-Klarar du att bära det där själv? frågade mamma.

-Såklart jag gör jag har ju superkrafter, sa jag sen försökte jag balansera upp allt för trappen medans jag hörde skratt ifrån köket.

När jag kom upp på mitt rum så ställde jag mackorna och muggarna i bok hyllan sen satte jag mig på kanten av soffan.

-Justin vakna, sa jag lågt och skakade på honom.

-Mhmmm, mammalde han.

-Justin vakna, sa jag och han vände på sig.

Han öppnade sakta ögonen.

-Jag har gjort frukost, sa jag sen gick jag och hämtade chockladen och mackorna.

-Tack, sa han med sin hesa röst och jag kunde inte låta bli att tycka den var extremt sexig.

Jag log lite sen gav jag honom muggen och mackan.

-När sommnade du? frågade jag efter att vi hade ätit klart.

-Fem kanske, sa han och röck på axlarna.

Jag kollade snabbt på klockan och klockan var kvart över tre på dagen.

-Well, man kan ju säga att vi har sovit bort dagen.

-Jag ångrar inte att jag tog den gamla vägen...för annars skulle vi inte sitta och prata nu, sa han och la armen på mina axlar.

-Sant, sa jag och log lite.

-Men gör dig iordning nu, sa jag sen tog jag muggarna och gick ner för trappen igen.

Jag ställde undan sakerna och sen gick jag in i vardagsrummet där alla hade förflyttat sig till.

Ingen plats fanns åt mig.

Selena sa at mig att sätta mig på golvet framför soffan hon satt i.

När jag satte mig där så började hon hålla på med mitt hår.

-Jag älskar ditt hår! sa hon.

-Jag hatar det...jag vill inte ha blondt hår det börjar bli tråkigt, jag har ju liskom alltid haft det, sa jag.

-Du kan färga det mörkare typ mella blondt!, sa Selena.

-Jaa, snälla mamma kan vi göra det imorn? frågade jag och mamma kollade länge på mig.

-Visst varför inte, sa hon sen log hon mot mig.

-YAAAY! sa jag och alla skrattade åt mig.

-Hur länge stannar du Sel? frågade jag.

-Tills ni kastar ut mig, sa hon.

-Vadå ska du 'bo' här i vårt hus? frågade jag.

-Ja, Sharon och Martin, sa att jag fick det.

-High five!, sa jag sen sträckte jag bak handen och han slog till den.

-Gumman du och Ryan har inge skola imorn efter som vi förstår att ni vill hinna träffa Justin och Selena, sa mamma och jag gapade.

-OMG! Ni är bäst!, sa jag och log stort.

-Vart är Justin? frågade Ryan helt plöstligt.

-Han somnade säker om eller något, sa jag.

Ryan nickade och sen fick jag världens idé och jag och Ryan kollade på varandra samtidigt och ställde oss upp och sprang ner i källaren.

Efter ett tag hittade vi det vi letade efter.

Detta ska bli roligt!