Good News!

-NEEJ! SLUTAA!, grät jag fram och försökte få bort honom.

Helt plöstligt så hör jag någon som kommer springandes och Mitch flyger ifrån mig och sen hör jag sirener som kommer närmare.

Allt gick så snabbt Justin som med full panik och tårar i ögonen drog upp mina byxor och smekte mig på kinden samtidigt som ahn lyft upp mig och bärde mig till ambulanspersonalen.

Mitch som skrek och försökte sluta sig ifrån poliserna som förde bort honom.

Allt gick som i slow motion innan jag svimmade.

___________________________________________________________________________________________________

-Allt är mitt fel, jag skulle aldrig ha lämnat henne ensam.

Jag uppnade ögonen och Justin satt där med ansiktet i händerna och Ryan stelt brevid.

Jag lyfte min arm som var helt öm och blå.

Jag kved till lite och Justin tittade snabbt upp på mig.

-Förlåt, sa han och jag skakade på huvudet.

-Ryan kan du gå ut ett tag, mummlade jag och han nickade.

-Det är väll ändå inte ditt fel, du kunde väll inte veta att Mitch skulle komma?

Han skakade på huvudet.

-Men jag skulle inte ha lämnat dig, du får stå ut med så mycket smärta så...det kanske hade varit bäst ifall inte vi ens kände varandra, mummlade han och jag kände en smärta i mitt hjärta.

-Va?, sa jag med skakig röst.

-Det är inte det att jag inte älskar dig, jag älskar dig så mycket så jag vill bara ditt bästa, sa han och kollade ner på sina fötter.

-Om du ville mitt bästa så skulle du fan aldrig tänka så, sa jag och tårarna började rinna.

-Gå, sa jag.

-Men Ari jag...

-GÅ, sa jag högre och han nickade lite.

-Älskar dig, sa han sen gick han ut ur dörren och det sista jag kunde höra innan dörren sig igen va

-HELVETE JAG KAN VÄLL LIKA GÄRNA DÖ NU!

Jag fick genast skuldkänslor och bestämde mig för att prata med honom sen.

*

En dag senare så var jag på väg hem till Justins mormor och morfars hus.
Jag hade fått åkt hem men dom sa att om det var något så skulle jag dit fort.

När jag hade plingat på hos Justin så öppnade hans mormor som kollade på mig från topp till tå.

Jag hade ett par jeans en kofta och en sjal för att dölja alla blåmärken.

Hon gav mig ett ledsamt leende innan hon sa att Justin var på sitt rum.

Jag hade fått en skena om benet så att jag kunde gå utan kryckor.

Nog för att jag gick som ett retard med hällre det än kryckor.

Jag gick upp för trappen och in stannade utanför Justins dörr, jag knackade lite försiktigt.

-Mormor, jag sa ju att jag inte vill ha nå mat, skrek han och jag öppnade dörren var att mötas av ett mörkt och dystert rum.

Gardinerna var för dragna och inte en enda ljus stråle kom in i rummet.

Justin låg i sängen och kollade upp i taket.

-Förlåt, sa jag lågt och han kollade chockat på mig.

-Förlåt ska jag säga, jag menade aldrig att jag skulle lämna dig, jag kan inte det, jag älskar dig för mycket, sa han och jag log lite.

Jag gick till fram till sängen.

-Så vi är okej?, frågade han och jag nickade innan jag kysste honom.

Vi började le mitt i kyssen så vi vart tvunga att avbryta den.

-Fint du går föresten, sa Justin och log.

-Men ha ha, sa jag och gav honom en trött blick.

-Justin, kan du följa med till polisen imorn, jag ska berätta vad som hände, sa jag och kollade nervöst på honom.

-Självklart babe, det är självklart, sa han och tänkte lägga handen på min arm men hindrade sig.

-Vart har du ont?, frågade han oroligt.

-Jag är öm på armar, ben, mage, revben, men jag har tagit värktabletter så det är bättre, sa jag och han kollade ledset på mig.
Jag visste inte hur han skulle hålla om mig så allt blev bara helt pinsamt.

-Du åker i övermorn, sa jag tyst och han kollade på mig.

-Jag vill inte åka och lämna dig igen, men jag är tvungen, men vi ses ju snart igen en månad går snabbt.

***

-Varför beter ni er så konstigt?, frågade jag alla irriterat när vi satt vid lunchen i skoaln.

Två veckor sen Justin åkte och vi har väll pratat ibland men inte så mycket jag hoppats på...

-Nej, inget, sa Chaz och harklade sig lite.

Jag himmlade vad ögonen innan jag sköt ut stolen och haltade iväg för att lämna brickan.

Juste Mitch fick straffet en veckas ungdoms anstalt, samhällstjänst i 3 månader och han måste vara minst 50 meter ifrån mig.

Jag gick fram till min skåp och tog ut Franska grejerna.

Skönt sista lektionen sen slutar vi.

Franskan gick snabbt och jag gick lite sakta hem, orkade inte gå med dom andra.

-Ari, sa Ryan lågt när han kom hem lite efter mig.

-Vad?, sa jag surt och han kollade ledset på mig.

-Det är en sak du behöver veta

Jag nickade och hna tog ett djupt andetag.

-Justin, har kysst en annan tjej.

Dom orden fick allt att stanna upp och jag slutade andas för en minut.

-Men...Men...Men, fick jag fram.

Han drog fram datorn och gick in på OceanUp och en bild på Justin och en tjej med brunt hår kyssas.

-När?, sa jag lågt.

-Igår, i Peru, sa han och kollade ledset på mig.

Jag reste mig snabbt upp och det gjorde lite ont i revbenen.

Jag slog upp Justins nummer och ringde honom.

-Ge mig telefonen!, hörde jag Justins röst säga och ett gällt skrattande hördes.

-Nej!, sa en tjej och sen hörde man en duns och ett skratt.

Jag suckade och la på innan jag satte mig på golvet mor väggen i korridoren vid rummen i huset.

Min telefon rigde och jag svarade.

-Hej baby förlåt för det där, sa Justin glatt.

-Din jävla idiot, sa jag lågt.

-Va?

-För så ringer du typ aldrig och nu går du runt och kysser random tjejer! Vafan, var bara jag nånting att sa som sysselsättning ibland?! Om du vill leva ditt jävla singelliv som player var så god, för det är slut!!!!!, skrek jag och han var helt tyst.

-Förlåt, hördes det sen och jag fnös.

-Förlåt, är det de du har att säga? Fy fan för dig, sa jag sen la jag på.

Jag hörde snabb fotsteg i trappen och Laura som och satte sig brevid mig.

-Slösa inte mer tid på honom, han har bevisat att han är en idiot för andra gången, sa han och jag lutade huvudet på hennaas axel.

-Men jag älskar ju honom, sa jag innan jag började gråta.

31 Oktober (Halloween/ Arianas födelsedag)

-Är du taggad inför festen?!, frågade Laura entusiastiskt och jag nickade.

Vi skulle ha en halloween fest och födelsedags fest samtidigt, mamma och pappa var inte hemma utan dom hade åkt någon stans nyss efter att ha firat min födelsedag och skulle inte komma hem förns om två dagar.

Klockan var kvart i åtta och jag vart precis klar med min halloween outfit.

-Nu kommer cheerleaderna, skrek Nolan och kollade in oss.

Jag skrattade lite och kollade runt så allt såg bra ut.

Klockan nio var det full rulle på festen och alla kom fram och sa grattis till mig.

Någon knackade på min axel och jag vände mig om för att se:



-Selena!!!, skrek jag och kramade henne.

-Vad gör du här?

-Det är väll klart att man kommer när det är din födelsedag, sa hon och log stort mot mig.

Hon hälsade på Laura också sen pratade vi ett tag.

-Kan jag få allas uppmärksamhet, sa Ryan i en mick vid den lilla scenen vi hade fixat till.

-Ariana, kom upp hit, jag gick upp dit och alla killar visslade åt mig.

-Det är så att du fyller 16 idag och innan mamma och pappa åkte så lämnade dom en sak till mig..., sa han sen gav han mig en nyckel.

-Jag tycker du ska gå ut och se vad som står där, sa han och jag sprang ner för scenen och trängde mig förbi alla.

-Skämtar ni med mig?!?!?!?!?

-OMG! Den är grym, sa jag och hoppade runt.
På uppfarten stog det en röd glänsande bil.

Jag hade varit flitig den här månaden med att plugga till körkorts provet och jag hade blarat det och uppkörningen så jag hade faktiskt körkort.

Alla gick in igen och efter ett tag så tyckte jag se en välbekant person bland alla andra men var inte säker.
-Jag ska bara ta lite luft, sa jag till Selena och Laura som dansade sen gick jag ut i trädgården och satte mig på bänken.
Natten var kall och inni från hördes basens dunkande.

-Hej, sa en låg röst och hela jag stelnade till.

-Hej, mummlade jag utan att ens kolla på honom.

Han satte sig nervöst brevid mig.

-Vi behöver reda ut det här, sa han och jag kollade upp.

-Vafan finns det att reda ut? Du älskar mig tydligen inte vad kan man göra åt saken?

-Ari, jag älskar dig visste, men allt gick så snabt hon bara kysste mig...

-Och du besvarade kyssen...

-Jag... asso till en början men sen så kändes allt fel, dagen efter då kom hon till mitt hotell rum och skulle be om förlåtelse och då ringde du och hon svarade och så, saken var det att hon vart glad när jag sa att du hade gjort slut så jag slängde ut henne och jag har inte träffan henne sen dess, jag vill inte träffa henne.

I två månader har det kännts som om jag ska slå en paparazzi eller göra något riktigt dumt för jag har mått så jävla dåligt övar vad jag gjort, självmord var den tanken som kom ifatt mig senast och det var då alla fick nog och skickade hit mig för att prata med dig, du betydder så jävla mycket för mig, det finns inte ens några ord som förklarar hur mycket.

Allt han sa vart för mycket för mig.

-Jag, måste, sa jag innan jag skyndade mig in och jag fram till bardisken och tog något starkt, brydde mig inte om vad det var bara det fick mig att tänka på annat.

JUSTINS POV
Jag älskade henne så mycket och nu har jag bara sumpat chansen igen.

Jag gick in igen och såg henne stå och prata med Laura och Selena.

Hon gav mig en nervös blick och jag suckade.

Jag tog en flaska med något i och drack, starkt var det, bra, tänkte jag och bortsatte dricka ur flaskan.

Efter en timme kanske så sprang Ari uppför trappan och jag gick lite diskret efter.

Jag knackade på hennes dörr och öppnade den lite, det var ingen där men jag gick in ändå.

Jag vinglade fram till bilderna som hon hade på väggen och hittade ingen på mig.

Så klart hon har tagit ner dom du krossade hennes hjärta idiot, tänkte jag för mig själv.

Jag satt mig i sängen och bara kollad ut genom fönstret.

Någon öppnade dörren och jag kollade mot Ariana som stog i dörr uppningen och vinglade lite.

-Oj här var du, sluddrade hon och stängde dörren sen gick hon fram till mig.

Jag tog hennes hand och visste inte riktigt vad jag höll på med men hon drog inte bort den.

Allting snurrade i huvudet och vi visste nog inte båda vad som hände men helt plöstligt så låg vi ner i sängen i bara underkläder.

_________________________________________________________________________________________________

Asso det känns inte som en bra idé längre.

Allt som jag hade förväntat mig av novellen blir bara fel.

Men det är ju ni som bestämmer.

Tycker ni att den är bra eller inte?

Är den för konstig?

Ska jag sluta oroa mig och bara skriva iställlet?

Jättebra :D ♥♥

grymt!!!

Du ska helt klart sluta oroa dig för du skriver sjukt bra!

super duper bra

sluta oroa dig för det är ju grymt! :)

Jag verkligen ÄÄÄÄÄLSKAAAAR denna novellen :D Du måste typ sluta denna novell vid typ 200 kanske? ;) skoja. Men du får inte sluta novellen under 100 iaf! :) Bra! :D hihihihi

Nej sluta inte! Den är jätte bra :)

as bra meeer!!

Oroa dig inte, skriv några delar till och fortsätt som du gör. Känns det helt fel så kan du starta en ny, men ge denna novellen en chans till tkr jag! <3

Fortsätt och oroa dig inte! :) <3

Läs gärna min också! :)