People change, but love remains - Chapter 3

Vi satt där och bara pratade om allting jag, Laura och Selena.
Helt plöstligt så känner vi något blött som träffar oss och helt plöstligt så börjar det forsa ner regn.
-Neej, skrek jag sen började vi springa fast vi skrattade så mycket.
När vi kom hem till mig så var vi genom blöta.
-What tha..., sa Ryan när vi kom in.
-Okej...ni ser ut att ha det roligt, sa Chaz och vi började skratta igen.
Resten utav kvällen så pratade vi tjeer bara och killarna spelade tv spel.
En ganska lyckad kväll ändå då! :)
__________________________________________________________________________________________
-Vet någon hur mycket klockan är?, mummlade jag efter att vi hade sett klart på en tråkig film.
-Kvart i ett, sa Laura som kollade klockan på mobilen.
-okej, sa jag sen tog jag upp mobilen från vardagsrumsbordet och slog in mammas nummer medans jag gick in i köket.
*TuuuuT,TuuuuuuT*
-Sharon!, sa mamma i telefonen.
-Mamma när kommer du och pappa hem?, frågade jag.
-Vi är hemma om fem minuter, sa hon.
-Okej, ses snart, hejdå!, sa jag sen la jag på.
Jag gick in till alla andra.
-Mamma och Pappa är hemma om kanske fem minuter, sa jag och kollade på Ryan.
Han nickade och sen så ställde sig Nolan upp.

-Man kasnke ska dra sig hem, sa han och alla dom andra höll med.
Jag kramade alla hejdå för utom Justin, jag visste inte hur jag skulle göra...jag menar, jag borde kanske förlåta honom.
För det är ganska drygt att ha samma vänner och sen vara osams...och nu kunde man ju inte gömma sig längre.
När vi stog i hallen så hörde vi en bil åka upp på uppfarten och jag sag att det var pappas bild.
-Martin!, sa Justin och kramade om pappa.
-Shaaroon!, sa han sen och kramade mamma.
När alla hade gått gick jag och la mig direkt för att jag var jätte trött.

Justins POV
Selena hade somnat men jag kunde inte sova allt jag tänkte på var Ariana.
Vilken idiot jag var, hur kunde jag vara så jävla elak mot henne?!
Tankarna far runt i huvudet. Jag tänkte att jag skulle snacka med henne imogon.
Jag somnade tillslut av att jag var så trött, klockan måste ha varit bort mot fyra.
Arianas POV
jag vaknade och hörde killars röst och några fotsteg i trappan jag kollade klockan den var 12 jag gick in i duschen
och tog en lång dusch jag viftade om mig en handuk och gick ut
- Juuuuustin, vad gör du här?
- ja.. woooow, sa han och glodde på min kropp

- JUSTIN, UT DU HAR EN FLICKVÄN DU KAN INTE VARA HÄR INNE ELLER SKA DU VARA OTROGEN MOT HENNE
SOM DU VAR MOT MIG VA!, skrek jag och fall ner med tårar rinna ner som flod
Justin kom närmare mig och försökte trösta mig

- SLUTA, SER DU INTE ATT DU ÄR ANLEDNINGEN TILL ATT GRÅTER DU KAN INTE TRÖSTA MIG UT FÖRSVINN!, skrek jag. 
Justin sprang ut och dörren stängdes och det högg till i mitt hjärta.
Jag grät tills mina tårar tog slut jag tänkte han är inte värd mina tårar och jag gick in till toaletten och tvättade
ansiktet jag försökte vara glad och jag lät ingen känna att något hade hänt.

8 timmar senare
Vi hade spelat fotboll, kollat på tv varit ute i parken och bara tagit det lugnt klockan var redan 21:08 min mobil började ringa jag kollade på skärmen det stod Selena
- Ariana * Selena
- Hej Selena
*Ariana, jag ville bara säga hejdå
- Va vadå hejdå och varför är din röst så konstig har du gråtit ?
* Ja det hände en sak med mig jag måste tillbaka och du Justin älskar verkligen dig låt inte det som har hänt förstöra för er ni älskar verkligen varandra
- va selen?, jag hann inte fortsätta innan hon la på

Jag tog min väska och mobil och sprang ut
- Ariana vart ska du, det är sent och jätte mörkt ute?, frågade Justin
- Bry dig inte, sa jag kaxigt och gav honom en arg blick
- Jag vet att du är arg på mig och det har du rätt till men låt mig i allla fall skjutsa dig, sa han och kollade på mig.
- jaja, men sen lämnar dig mig ifred, sa jag allvarligt sen steg jag in i hans bil.
- Vart ska du?, frågade han.
- flygplatsen, sa jag snabbt.

-Men va? Varför?, frågade han

- juuuustin, sa jag.
-Jaja, sa han sen börade han köra ut på vägen
-Justin varför tar vi den gamla vägen? frågade jag och han ryckte på axlarna.

-Jag vill kolla hur läget ser ut här nu för tiden, sa han och jag himlade med ögonen.

-Jaa! En övergiven väg med inga hus i närheten är så jätte spännande...föresten så är denna längre och jag har bråttom, sa jag ironiskt.

Han log lite.

-Varför har du så bråttom till flygplatsen?, frågade han.

Jag skakade på huvudet och vände huvudet mot fönster rutan.

Helt plöstligt så small bilen till och den stannade mitt på vägen.

-Justin vad hände?, sa jag och han hoppade snabbt ur bilen och jag med.

Han öppnade huven och ur kom massa rök...

_____________________________________________________________________________________

Så nu har jag (Malin) skrivit om slutet! I hope you like it better now! :)





     Postat av: Melina

Det var lite förvirrande. I slutet förstod man inte vem som pratade och var dom var. Men annars var det bra :)


        2011-08-31 / 15:58:28


     Postat av: Melina

Det blev super nu :)


        2011-09-01 / 21:47:45


   Namn:
    Kom ihåg mig?
   E-postadress: (publiceras ej)
   
   URL/Bloggadress:
   
   Kommentar: